– Projektanslagen är den största årliga satsningen som Stiftelsen gör om man ser till anslagsbeloppet. Anslagen går till excellent, fri forskning i Sverige. Vi vill ge forskarna möjlighet att långsiktigt prova nya djärva idéer, säger Peter Wallenberg Jr, ordförande i Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i ett pressmeddelande.
Johan Malmström forskare vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, får 16,5 miljoner kronor under två år (med möjlighet till förlängning) från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse för att tillsammans med fem andra forskargrupper inom Lunds universitet studera bakteriella infektioner.
Vilka antikroppar skyddar mot infektion och vilka förvärrar tillståndet? Det är centrala frågor inom infektionsmedicinen i en tid då bakteriers ökande resistens mot antibiotika är ett stort globalt hot mot människors hälsa.
I människans infektionsförsvar spelar antikroppar en viktig roll och bland de olika antikroppstyperna är IgG den dominerande. Johan Malmström och hans forskarkollegor ska studera IgG-antikroppar och undersöka hur dessa påverkar bakteriers interaktion med mänskliga proteiner. De olika grupperna representerar masspektrometri, bioinformatik, mikrobiologi, infektionsmedicin, immunologi, proteinkemi, cell- och molekylärbiologi, avancerad mikroskopi och infektionsmodeller.
– Vi är oerhört glada över anslaget från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Vårt mål är att nå resultat som leder till utveckling av nya läkemedel och vacciner mot bakteriella infektioner, säger Johan Malmström.
Projekt: Characterization of the antibody response against epitopes at the core of host-bacteria relationships: the protein-protein interaction interfaces”, anslag: 16 565 000 kronor under två år, med möjlighet till förlängning.
Kontakt: Johan Malmström, forskare, Institutionen för kliniska vetenskaper Lund, 076-89 98 232, johan [dot] malmstrom [at] med [dot] lu [dot] se (johan[dot]malmstrom[at]med[dot]lu[dot]se)
Fem fysikaliska kemister vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund får 30 670 000 kronor i forskningsanslag under fem år från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. De fem är: professor Sara Snogerup Linse, biträdande lektor Peter Jönsson, professor Ulf Olsson, professor Emma Sparr och professor Daniel Topgaard. Pengarna ska användas i ett projekt som undersöker hur fetter (lipider) dras med när proteiner (peptider) aggregerar. Hur går det till och vilka blir konsekvenserna?
Sara Snogerup Linse och hennes kollegor studerar bland annat peptiders växelverkan med lipider. Denna växelverkan tycks ha betydelse när kroppens proteiner på ett oönskat sätt klumpar ihop sig, något som kan leda till bildandet av plack som syns i åderförkalkning och neurodegenerativa sjukdomar då nervsystemet förtvinar, exempelvis Alzheimers, Parkinsons och ALS. Sådana plack är ofta en blandning av protein och fett.
- Vi förväntar oss att kunna öppna nya dörrar och inleda en forskningsinriktning som kan leda både till grundläggande kunskaper om samverkan mellan lipider och proteiner, samt till ökad förståelse för några av de processer som leder till åldersrelaterade sjukdomar, säger Sara Snogerup Linse.
För mer information, Sara Snogerup Linse, professor, kemiska institutionen, 046-222 82 46, sara [dot] linse [at] biochemistry [dot] lu [dot] se (sara[dot]linse[at]biochemistry[dot]lu[dot]se)
Projekt: ”Physical chemistry of peptide-lipid co-assembly: from lipid-rich to peptide-rich”, anslag: 30 670 000 under fem år
Vetenskap och teknologi bygger idag i hög grad på utveckling och användning av nya material med unika egenskaper – material som kan göra det möjligt att åstadkomma och genomföra saker som tidigare uppfattats som otänkbara. Stefan Kröll, professor i atomfysik, och hans kollegor utvecklar och testar material som saktar ner ljusets hastighet mellan 1 000 och 100 000 gånger, och därmed öppnas revolutionerande möjligheter inom flera olika tillämpningar.
- Vi vill undersöka vad materialen där ljuset går mycket långsamt kan användas till och har ett par potentiella användningsområden som vi särskilt vill studera. Bland annat finns det en möjlighet att förbättra nuvarande mätningar av tid och längd med flera storleksordningar. Detta skulle kunna till exempel kunna leda till noggrannare GPS och navigationssystem, snabbare datakommunikation, och noggrannare mätning av fysikaliska naturkonstanter, säger Stefan Kröll.
Ett annat möjligt användningsområde finns inom medicinsk diagnostik där en kombination med ultraljud finns en potential för att kunna genomföra laserdiagnostik med god rumsupplösning även djupt inne kroppen. En sådan teknologi skulle kunna få liknande genomslagskraft som röntgen och magnetröntgen.
- Vi blickar även framåt och utreder ytterligare förbättringar av tekniken. Vi skulle vilja få en laserstråle att ta den kortaste vägen genom kroppen och sedan fokuseras istället för att spridas. I så fall skulle den kunna fokuseras även i djupt liggande organ, t ex för lokaliserad cancerbehandling, säger Stefan Kröll.
Projekt: ”A new generation of slow light systems”, anslag 36 420 000 kronor under fem år
Kontakt: Stefan Kröll, professor vid Atomfysik, LTH, 046 222 96 26, stefan [dot] kroll [at] fysik [dot] lth [dot] se
Att ställa om till en effektiv och hållbar produktion av energi är en av århundradets största utmaningar. Stora förhoppningar knyts till att nanotekniken, med sina möjligheter att kontrollera och kombinera material på nanometerskala (en nanometer är en miljarddels meter), ska kunna ge värdefulla bidrag för att klara denna omställning.
Imponerande framsteg har gjorts, till exempel med solceller baserade på nanotrådar och motorer bestående av enstaka molekyler. Det är dock fortfarande en öppen fråga hur vissa karakteristiska egenskaper hos nanosystem bäst kan utnyttjas för effektiv energiproduktion och energianvändning.
Heiner Linke och forskarekollegor avser I sitt projekt att utveckla och testa nya koncept för omvandling mellan solenergi och elektrisk energi genom att utnyttja naturligt förekommande värmefluktuationer och icke-jämviktseffekter i nanotrådar.
- Vi utnyttjar den för Lund unika kombinationen av världsledande materialvetenskap och karakterisering av halvledande nanostrukturer. Kunskapen som genereras av vår forskning kan komma att omsättas i tillämpningar, till exempel i form av nya solcellskoncept som kan utnyttja en större andel av solljuset för elproduktion, säger Heiner Linke.
Kontakt:, Heiner Linke, professor i Fasta tillståndets fysik, LTH, 046 222 42 45, 070 414 02 45, heiner [dot] linke [at] ftf [dot] lth [dot] se (heiner[dot]linke[at]ftf[dot]lth[dot]se)
Projekt: ”Nanothermodynamics for optoelectronic semiconductor devices”, anslag: 47 500 000 kronor under fem år