Pengarna ska användas till ett stort forskningsprojekt om hjärtsvikt, en av de ledande orsakerna till både sjukhusvård och död i Europa.
- Det känns oerhört hedrande att få detta erkännande från ERC, och att de tycker att min forskargrupps arbete är värt att investera så mycket pengar i. Jag har lagt ner mycket tid på att utarbeta detaljerna så det är skönt att nu kunna ta nästa steg, säger Gustav Smith.
Hjärtsvikt är slutstadiet av alla sjukdomar som påverkar hjärtat, och den karaktäriseras av oförmåga hos hjärtat att pumpa ut tillräckligt med blod för kroppens behov. Några vanliga orsaker är hjärtinfarkt, högt blodtryck, alkoholmissbruk och olika typer av inflammation i hjärtat. Även om ett par behandlingsmetoder har utvecklats under de senaste tre decennierna så är hjärtsvikt fortfarande ett tillstånd med mycket dålig prognos, sämre än för många cancerformer.
- Etablerade behandlingar är framförallt inriktade på att avlasta hjärtat och förebygga fortsatt försämring av hjärtsvikt. Vi är istället intresserade av metoder som kan stimulera hjärtats läkning efter till exempel en hjärtinfarkt, och motverka ärrbildning i hjärtat samt sviktutveckling. Vi strävar också efter att hitta bättre metoder för att skräddarsy behandlingen för den enskilda patienten, förklarar Gustav Smith.
En stor utmaning vid behandling och forskning inom hjärtsvikt är behovet av hänsyn till sjukdomsorsak och samsjuklighet. Vanliga sjukdomar som ofta förekommer samtidigt med hjärtsvikt är njur- och lungsjukdom. Dessa kan bidra till att förvärra hjärtsvikten och komplicera behandlingen.
En röd tråd i projektet är det breda anslaget, där kunskaper inom genetik, kroppens proteiner och epidemiologi kombineras i s.k. molekylär epidemiologi. Tack vare IT-utvecklingen är det numera möjligt att genomföra analyser av mycket stora mängder information.
- Med hjälp av epidemiologiska, genetiska och biokemiska metoder i befolkningsstudier kan vi kringgå många av de problem som finns vid djurstudier. Denna typ av molekylärbiologisk forskning i stora befolkningsstudier har kommit starkt de senaste tio åren, bland annat inom diabetes och kärlsjukdomar. Men nästan ingenting har gjorts om hjärtsvikt, berättar Gustav Smith.
I ett av delprojekten ska de genetiska förutsättningarna för hjärtsviktsutveckling undersökas. I ett annat kommer biokemisk blodprofilering att utföras för att kartlägga proteiner kopplade till utveckling av hjärtsvikt. Biokemiska profiler och genvarianter kommer sedan även att relateras till varandra. Identifierade gener och proteiner undersöks i innovativa, experimentella modeller av hjärtsvikt baserade på mänsklig vävnad.
Projektet startar 2016 och pågår i fem år. Förutom samarbeten inom Lunds universitet har Gustav Smith även ett nära utbyte med forskargrupper vid Broad Institute och Harvard Medical School i Boston och University of Pennsylvania i Philadelphia. Forskningsanslaget disponeras vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö.
Björn Martinsson