- Det är alltid lika glädjande för styrelsen att bevilja projektansökningar av hög vetenskaplig kvalitet. Stiftelsen tillämpar strikt peer-review förfarande genom att ansökningarna bedöms av de främsta internationella forskarna inom respektive område, säger Peter Wallenberg Jr, från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse.

Nedanstående projekt vid Lunds universitet har fått anslag:
 

Peter Schurtenberger med kollegor på Kemiska institutionen får 42 miljoner kronor för forskning inom så kallad kolloidkemi. Inom denna forskning studerar man hur partiklar och makromolekyler interagerar med varandra. Bland annat ska forskarna undersöka hur signalöverföring mellan cellers membran och omgivningen görs via kolloidala partiklar. Forskningsfältet har mycket breda tillämpningsområden inom såväl teknik som biologi och medicin. Viktiga tekniska tillämpningar finns exempelvis inom materialvetenskap, läkemedelsindustri, livsmedelsindustri och nanoteknologi. Projektet fokuserar på generella frågeställningar om egenskaper hos koncentrerade lösningar av kolloidala partiklar, molekylära aggregat och makromolekyler av både syntetiskt och biologiskt ursprung.

Melvyn Davies, professor i astronomi, får tillsammans med Anders Johansen och Birger Schmitz drygt 22 miljoner kronor för ett samarbetsprojekt mellan geologer och astrofysiker vid Lunds universitet. När solen i sin bana runt Vintergatans centrum passerar genom interstellära gasmoln kan kometskurar drabba solsystemets inre planeter, däribland jorden. Med utgångspunkt från utomjordiska mineral som forskarna hittar i havsbottensediment kan man rekonstruera dessa astronomiska händelser flera hundra miljoner år bakåt i tiden. Forskarna kommer att använda data från den europeiska rymdforskningssatelliten Gaia för att bestämma solsystemets rörelse i Vintergatan. Genom att jämföra de astronomiska observationerna med geologiska data från jorden kan lundaforskarna bestämma hur och om astronomiska händelser sammanfaller med exempelvis istid och massutdöenden.

Stefan Karlsson, professor i molekylärmedicin får 43 miljoner kronor för ett projekt som ska ge en inblick i hur stamceller är organiserade och hur de kan anpassa sig efter organismens behov. Projektet är ett omfattande samarbete mellan forskare vid Lunds universitet och Karolinska institutet. En ökad förståelse för hur stamcellssystemet är organiserat kommer att ge nya kunskaper om hur kroppen återhämtar sig vid skada och hur stamceller skapar nya organ och vävnader. I förlängningen kan det leda till nya behandlingsmöjligheter för sjukdomar som beror på stamcellsförändringar (exempelvis tumörsjukdomar).

Professorn i proteinkemi Anna Blom får 29 miljoner kronor för forskning om det så kallade komplementsystemet, en del av kroppens medfödda immunförsvar. Komplementsystemet omfattar ett 40-tal proteiner som finns i stora mängder i blodet, där det försvarar kroppen mot attacker från virus och bakterier. Det finns också proteier som fungerar som komplementhämmare, dvs. ska se till att försvaret riktas bara mot det som är främmande och inte angriper de egna cellerna.
Anna Blom vill fördjupa sig i ett oväntat fynd som hennes grupp publicerat i våras, nämligen att komplementsystemet finns även i de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln. Forskargruppen har bl.a. funnit att en viss komplementhämmare, CD59, finns i stora mängder i betacellerna som inte kan utsöndra insulin om CD59 saknas. Även andra proteiner från komplementsystemet verkar spela en viktig roll i betacellerna. Forskningen, som ska utföras i samarbete med diabetesforskaren Erik Renström och biokemiprofessorn Sara Linse, kan på sikt ge möjligheter till nya sätt att behandla diabetes.

Mikael Sigvardsson är professor på Stamcellscentrum i Lund och specialist på leukemi och andra blodsjukdomar och får 42 miljoner kronor. Han har bland annat studerat vad som skiljer leukemiceller från friska celler och hur dessa skillnader påverkar tumörens utveckling under sjukdomens gång.

Medan cancer i regel är en sjukdom som drabbar äldre, så är just leukemi en av de sjukdomar som inte sällan drabbar barn. Sjukdomen tar sig dock delvis olika form hos äldre och yngre patienter. Mikael Sigvardsson och hans medarbetare, bl.a. David Bryder och Joan Yuan från Stamcellscentrum och Thoas Fioretos från Klinisk genetik, vill i det KAW-stödda projektet försöka förstå kopplingen mellan ålder och leukemisjukdomens utveckling. Studierna kommer att bygga på både djurförsök och mänsklig tumörvävnad, där sjuka celler jämförs med normala blodceller.