Arkeologen Maria Nilsson fann 3400 år gammal sandstensfamilj i Gebel Silsila

Publicerad 25 januari 2016

De fyra ansiktena av Neferkhewes familj i helgedom 31.

Det enda svenskledda arkeologiska projektet i Egypten, som leds av Maria Nilsson från Lunds universitet, gjorde strax före jul nya unika fynd. Forskningsteamet fann sex stycken 3400 år gamla statyer i två av helgedomarna som ligger vid stenbrottet Gebel Silsila. Upptäckten har fått stor uppmärksamhet både internationellt och nationellt.

Forskningsteamet har lyckats gräva ut två helgedomar, nr 30 och 31 av totalt 32 i området, och funnit sex stycken statyer i människostorlek i sandsten.

– Den första statyn vi grävde ut var en kvinna. Det var mäktigt. Vi var de första att få se henne sedan statyn begravdes här för flera tusen år sedan. Att få frigöra statyn från nilslammet och alla rötter som ätit upp det var magiskt, berättar Maria Nilsson om själva ögonblicket.

I den ena helgedomen grävde teamet fram en hel familj bestående av fyra personer utmejslad i sandsten. Det är fadern Neferkhewe, som också är gravens ägare, hans fru och deras barn. Neferkhewe ledde stenbrytningen vid stenbrottet och var även militär och stod i direktkontakt med farao Thutmosis III.

Neferkhewe och hans familj i helgedomen 31. — Neferkhewe och hans familj.

Helgedomarna är så kallade falska gravar, alltså det har aldrig lagts några lik i dem, utan de har en riktig grav i Luxor.
– En kenotaf kan liknas vid en hållplats för den eviga själen. Antikens egyptier trodde att själen efter döden gav sig ut på en daglig resa, och genom kenotafens reliefscener kunde själen stanna till på en plats som betydde någonting speciellt för den avbildade personen, och där få mat och dryck av familjemedlemmarna i symbolisk form, berättar Maria Nilsson.

De nu utgrävda helgedomarna ligger vända utåt Nilen och har blivit skadade av en jordbävning under antiken. De är delvis eroderade av Nilens regelbundna översvämningar och när teamet började var de fyllda med nilslam. Gravarna är arkitektoniskt välbevarade viket motbevisar tidigare arkeologiska teorier om att de varit totalförstörda. Maria Nilsson och hennes kollega John Ward, som båda har varit i området sedan projektets start 2012, började efter ett tag tro att gravarna istället skulle ha sjunkit sjunkit ned - vilket alltså visade sig vara rätt.

Stenbrottet Gebel Silsila ligger 85 mil söder om Kairo vid Nilen mitt emellan Luxor och Aswan. Stenbrottet är särskilt intressant eftersom det var här man bröt sten som sedan fraktades på Nilen till bland annat tempelbyggena i Luxor och södra Egypten.

Projektet Gebel el Silsila Survey Project kommer under våren att fortsätta utgrävningarna av bland annat ett tempel och en administrationsbyggnad i Gebel el Silsila och arbetatolka de inskriptioner som man också fann i helgedomarna.