Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Att se personen, inte patienten i ambulansvården

För ambulanspersonalen är det ännu en dag på jobbet. Men för den som ringer 112 och ber om hjälp inrymmer situationen stor sårbarhet, stress och oro. Då kan bemötandet från vårdpersonalen vara avgörande. En ny avhandling vid Lunds universitet slår ett kraftigt slag för personcentrerad vård, men dagens medicinska system är i mångt och mycket motsatsen. Ambulanssjuksköterskan och forskaren Andreas Rantalas enkla råd är: se personen, inte patienten.
ambulanssjukvård
Bild: Anton Ingoldsson

Ett nytt system gör det sedan några år tillbaka möjligt för ambulanspersonalen att, vid icke-brådskande situationer, hänvisa patienten till andra vårdnivåer än akutmottagningen. Patienten ombeds kontakta jourläkare eller vårdcentral, eller får stanna kvar i hemmet med egenvårdsråd. Strax efter att detta system sjösatts började det dyka upp klagomål över ambulanspersonalens bemötande. Mest missnöjda verkade just de vara som efter sitt larmsamtal fick ambulans skickad till sig - men sedan inte fick följa med till akuten.

– Det var inga medicinska fel begångna, utan det var något annat som ”skavde”, säger ambulanssjuksköterskan Andreas Rantala, doktorand vid institutionen för Hälsovetenskaper, Lunds universitet, om det som blev startskottet för hans doktorsavhandling.

Andreas Rantala.
Andreas Rantala. Foto: Anton Ingoldsson

Andreas Rantala har genomfört intervjustudier och enkäter med patienter och närstående som larmat 112, fått ambulans skickad till sig - och sedan bedömts som icke-brådskande och inte fått åka med. Andreas Rantalas resultat visar att det avgörande är att patienten känner sig tagen på allvar. För närstående är känslan av att bli avlastad i en pressande vårdsituation det viktigaste.

– Det finns uppenbarligen ett stort problem med detta. Egentligen är det ju extremt goda förutsättningar för ambulanspersonalen eftersom de bara har en patient åt gången. Å andra sidan är det inte lätt för ambulanspersonalen att tänka utanför det obligatoriska prioriteringssystem som finns och som är helt medicinskt orienterat, säger Andreas Rantala.

”Vad kommer ni med” - vi kommer inte med något, vi kommer med någon
En början till ett bättre, mer personligt bemötande vore enligt honom att mäta och utvärdera upplevelsen av ambulanssjukvården. Hans resultat visar att de medicinska riktlinjerna för triage (prioritering) och behandling inte understödjer känslan av att bli tagen på allvar och bli avlastad hos patient och närstående. Om riktlinjerna ses över och justeras i enlighet med de behov som hans forskning visar på, då kan också den personcentrerade vården få fäste på riktigt, säger forskaren.

– Personcentrerad vård är att se en person med en sjukdom, inte sjukdomen hos en person. Det handlar om att bli lyssnad till, sedd, trodd och hörd. Att det är du som patient eller närstående som har tolkningsföreträde och självbestämmande.

Han har ofta fått frågan ”vad kommer ni med” när en patient körs in till akuten. Men nej, vi kommer inte med något, vi kommer med någon. Det finns en rollkonflikt inbyggd i detta också, säger Andreas Rantala, med personer som redan när de utbildar sig till ambulanssjuksköterska tänker att det ska vara blåljus hela tiden – medan yrkets verklighet inte ser ut så.

– Vi måste hitta strategier för att både ta personer på allvar och fånga upp deras fysiska symptom. Vad vi säger och hur vi beter oss i situationen är jätteviktigt. Jag hoppas att beslutsfattarna tar till sig detta och att min avhandling kan bidra till det.

Erika Svantesson

Disputation och avhandling

Andreas Rantala disputerar vid Lunds universitet kl 09 fredagen den 15 september i hörsal 1, Health Science Center, Baravägen 3, Lund

Avhandlingen
Being taken seriously. Person-centredness and person-centred climate as experienced by patients and significant others when the patient is assessed as non-urgent by the Swedish Ambulance Service

Senaste artiklar

2017-09-22
Dumpade fågelfjädrar omvandlas till mat
Dumpade fågelfjädrar omvandlas till mat
2017-09-22
Rätt ljusmängd vid rätt tidpunkt i nya lägenheter
Rätt ljusmängd vid rätt tidpunkt i nya lägenheter
2017-09-21
Miljonregn till forskning om framgångssagor och skräckexempel från glesbygden
Miljonregn till forskning om framgångssagor och skräckexempel från glesbygden
2017-09-20
Sylvia Schwaag Serger blir Lunds universitets prorektor
Sylvia Schwaag Serger blir Lunds universitets prorektor
2017-09-20
Anpassa bostäder för äldre – det lönar sig
Anpassa bostäder för äldre – det lönar sig

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen