Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Bäst före-märkningen kanske snart ett minne blott

Mindre matsvinn kan förhoppningsvis en mer dynamisk mat-märkning leda till. Förpackningsprofessor Fredrik Nilsson leder projektet.
Mindre matsvinn kan förhoppningsvis en mer dynamisk mat-märkning leda till. Förpackningsprofessor Fredrik Nilsson leder projektet.

Var tredje matkasse som bärs hem kastas för att datummärkningen passerat. Men snart kan matsvinnet minska med hjälp av ny teknologi.

Forskare vid Lunds Tekniska Högskola, SIK och Malmö Högskola får 10 miljoner i forskningsmedel från Vinnova för att utveckla en dynamisk datummärkning på mat. Genom nya sensorer i våra förpackningar får man information om temperaturen och bakterietillväxten, och det blir lättare att avgöra om en produkt är ätbar eller inte.

Fredrik Nilsson, professor i förpackningslogistik och ansvarig för projektet, tror att samtidigt som matsvinnet minskar kommer också konsumentförtroendet öka.

– Det blir ett mer korrekt hållbarhetsdatum och minimerar möjligheten att fuska, säger han.

Dagens lagstiftning säger att livsmedelsproducenten är skyldig att märka sin vara med bäst-före-datum. Men denna märkning tar inte hänsyn till vilken kylhantering produkten utsätts för under sin resa hem till konsumenten. De livsmedelskedjor vi har idag kan bestå av upp till 15 olika aktörer innan matvaran befinner sig i någons kylskåp. Den nya dynamiska teknologin innebär att en produkts temperatur och bakterietillväxt kontrolleras längs logistikkedjan och sparas digitalt i ”molnet”. Med en app kan aktörer i kedjan liksom konsumenten se kvalitetsförändringar och man behöver inte gissa om ett livsmedel fortfarande är ätbart eller inte.

– Man kommer upptäcka att produkter håller längre, säger Fredrik Nilsson. Mycket som kastas idag är tjänliga produkter och hälften av svinnet skulle minska om man kunnat avgöra kvaliteten direkt, fortsätter han.

Klara Båth, forskare i mikrobiologi på SIK, tillägger att om temperaturen i livsmedelskedjan är lägre än vad varorna är märkta med, så är bakterietillväxten långsammare och maten håller längre.

Projektet inriktas framför allt mot kött, fisk och mejeri eftersom det är produkter med ett högt ekonomiskt värde och en hög miljöpåverkan.

– När teknologin är mogen kan man även använda den på andra produkter som mjölk, fågel, frukt och grönt, säger Fredrik Nilsson.

I projektet medverkar förutom LTH, SIK och Malmö Högskola även Arla, Bergendahls, Bring, Bröderna Hanssons, Electrolux, Flextrus, GS1, IBM, Konsumentföreningen Stockholm, LUIS, Mobile Heights, Packbridge, SCAN, Sony Mobile, Svenska Retursystem och Tetra Pak.

Jessika Sellergren

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.