Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Blodprov kan hjälpa till att skilja mellan Parkinson och andra svåra sjukdomar

Inom 2-3 år kan det bli enklare att tidigt ställa rätt diagnos på patienter med symtom som påminner om Parkinson. Denna möjlighet grundar sig i en ny studie från Lund universitet och Sahlgrenska akademien i Göteborg. Nu ska resultaten omsättas i praktiken.
Bildkälla: Mostphotos

- Studien visar att ett blodprov fungerar lika bra som de ryggvätskeprov som används idag. Förutom att patienten slipper ingreppet i ryggen är provet enkelt, billigt och kan användas i primärvården, berättar Oskar Hansson, docent vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Det är i det tidiga sjukdomsskedet som det kan vara svårt att skilja mellan Parkinsons sjukdom och ett antal andra sjukdomar som ibland benämns som Parkinsonplus eller atypisk Parkinsonism. Hit räknas bl.a. multipel systematrofi, progressiv supranukleär pares och corticobasal degeneration.

Flera grupper av patienter har deltagit
Kännetecknen för de olika diagnoserna skiljer sig något, men flera symtom kan förväxlas med Parkinsons sjukdom.

- Parkinsonplus-sjukdomarna är ovanliga, men sjukdomsförloppet är annorlunda och oftast mycket snabbare. Dödligheten är också högre än vid Parkinson, och det är därför angeläget för både patienter och anhöriga att ställa rätt diagnos tidigt för att sedan kunna erbjuda bästa behandling, förklarar Oskar Hansson.

Studien bygger på kontroller av och blodprover från två patientgrupper, en i England och en i Sverige, om sammanlagt 504 personer. Bland deltagarna fanns personer med antingen Parkinson eller atypisk Parkinsondiagnos samt en frisk kontrollgrupp. Studien är tillräckligt omfattande och gedigen för att nu vidareutveckla blodprovet för klinisk användning i Sverige, menar forskarna bakom fynden. Detta arbete kommer att ske i Göteborg:

- Nu ska provet och mätmetoden standardiseras, det vill säga vi ska fastställa ett standardiserat sätt att ta, lagra och analysera provet så att jämförbara resultat kan fås över tid i ett rutinlaboratorium. Om allt går bra kan provet vara klart att tas i bruk i kliniken inom 2-3 år, berättar Kaj Blennow och Henrik Zetterberg vid Sahlgrenska akademien i Göteborg.

Fortfarande aktuellt att träffa specialist
I blodprovet analyseras förekomsten av ett protein som ingår i nervceller, neurofilament, och som finns i blodomloppet och ryggvätskan. För patienter i tidigt stadium i någon av sjukdomarna träffade provet rätt i 70-80 procent av fallen, vilket är ungefär lika bra som vid det mer komplicerade ryggvätskeprovet.

Avsikten är att alla patienter som söker för Parkinsonliknande symtom ska kunna göra testet. Vid positivt resultat behövs liksom vid ryggvätskeprov en kompletterande och noggrannare utredning av en Parkinsonspecialist.

Studien är en del i projektet BIOFINDER och har finansierats av bl.a. Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet (VR), Hjärnfonden och Region Skåne (genom s.k. ALF-medel).

Björn Martinsson

Kontakt

Oskar Hansson, docent vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet samt överläkare vid minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, 072-226 77 45, oskar.hansson [at] med.lu.se

Kaj Blennow, professor vid Laboratoriet för klinisk neurokemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 076-1073835, kaj.blennow [at] neuro.gu.se

Henrik Zetterberg, professor vid Laboratoriet för klinisk neurokemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, 076-8672647, henrik.zetterberg [at] gu.se

Publikation i Neurology

Blood-based NfL - A biomarker for differential diagnosis of parkinsonian disorder
Oskar Hansson, Shorena Janelidze, Sara Hall, Nadia Magdalinou, Andrew J. Lees, Ulf Andreasson, Niklas Norgren, Jan Linder, Lars Forsgren, Radu Constantinescu, Henrik Zetterberg, Kaj Blennow.
Neurology, publicerad online 8 februari, 2017

Fakta/Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som oftast drabbar personer över 55 år. I Sverige har ungefär 20 000 personer sjukdomen. Sjukdomen innebär att nervceller, som tillverkar signalsubstansen dopamin långsamt försvinner. Därmed minskar dopamin-nivån i hjärnan och när det blir för lite dopamin kan symtom som bl.a. skakningar i kroppen och långsamma rörelser uppträda.

Även vid atypisk Parkinsonism (Parkinsonplussjukdomar) drabbas de dopaminproducerande nervcellerna. Men dessa diagnoser leder också till andra förändringar i kroppen som inte är desamma som vid Parkinsons sjukdom. Sjukdomssymtomen kan ha likheter med de vid Parkinson och varierar delvis mellan de olika diagnoserna.

  • Multipel systematrofi (MSA) kännetecknas av att kroppens autonoma system rubbas. Blodtrycksfall, arytmi och svårigheter att hålla urinen kan bli följden.
  • Progressiv supranukleär pares (PSP) visar sig bl.a. genom störd ögonmotorik, försämrad balans och fallrisk.
  • Corticobasal degeneration (CBD) är den mest sällsynta formen av atypisk Parkinson. Sjukdomen brukar förknippas med s.k. ”alien limb”, dvs. patienten drabbas av ofrivilliga rörelser i någon av sina armar.

(Källor: parkinsonguiden.se och Lunds universitet)

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen