Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Din mobil kan avslöja om du utsatts för strålning

mobil
Mobiler innehåller små s k motstånd (som sitter på kretskortet) tillverkade av aluminiumoxid som kan ge information om strålning i ända upp till sex år efter exponeringstillfället.

Vid olyckor eller terrordåd där radioaktiva ämnen misstänks vara inblandade kan det vara svårt att klargöra ifall människor i omgivningen utsatts för strålning. Men genom att analysera mobiltelefoner eller andra kroppsnära föremål går det att få viktig information om strålningsexponeringen. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.

Dessvärre inträffar det då och då olyckor som innebär att omgivningen utsätts för joniserande strålning. Kärnkraftsolyckorna i Tjernobyl och Fukushima är två av de mest kända exemplen. Många fruktar också att det kan komma terrordåd där t.ex. smutsiga bomber används.

- Det är en stor fördel att snabbt kunna avgöra ifall någon utsatts för strålning. Vid en olycka i ett kärnkraftverk känner många oro, medan det kanske endast är ett mindre antal som utsatts för skadliga strålningsnivåer, förklarar Therése Geber-Bergstrand, sjukhusfysiker vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Institutionen för translationell medicin, Lunds universitet.

Kan ge besked flera år efter olycka
Tillsammans med sina kolleger undersökte hon därför ett antal kroppsnära föremål eller material med potential att ge information om huruvida bäraren utsatts för strålning. Bland det som undersöktes fanns:

  • mobiltelefoner
  • tänder och tandlagningar
  • torkmedel (finns t.ex. i små kuvert i nya portföljer och väskor)

Flera av materialen visade i forskningen mycket lovande egenskaper, inte minst mobiltelefoner. Mobiler innehåller motstånd tillverkade av aluminiumoxid som kan ge information om strålningen i ända upp till sex år efter exponeringstillfället. Vid analysen plockas mobilen isär och motståndet undersöks därefter med en ljuskänslig mätmetod, optiskt stimulerad luminescens (OSL).

Therése Geber-Bergstrand,
Therése Geber-Bergstrand. Foto: Björn Martinsson

- Mobiltelefonerna gav mycket lovande resultat. Även om det behövs ytterligare studier kan mobilerna användas redan nu. Vi har ett avtal med Strålsäkerhetsmyndigheten om att vid behov analysera ett antal mobiler i vårt beredskapslaboratorium, berättar Therése Geber-Bergstrand.

Analyser av mobiler och de andra testade föremålen kan också ske i stor skala och relativt snabbt. Ett provsvar kan bli möjligt att erhålla inom en eller två timmar, jämfört med en medicinsk personundersökning där provsvaren kan dröja upp till ett par dygn. Enligt Therése Geber-Bergstrand kan en inledande koll av mobilen därför vara ett värdefullt hjälpmedel för att avgöra vilka personer som behöver gå vidare till mer tids- och resurskrävande provtagningar.

Saltkapsel kan komplettera dosimeter
I sin avhandling har hon även vidareutvecklat forskargruppens tidigare resultat kring användning av bordssalt som en billig och effektiv indikator på joniserande strålning. Hennes resultat bekräftar saltets fördelar. Vid en stor olycka med radioaktiva ämnen skulle det därför kunna vara ett alternativ att förse delar av räddningspersonalen med särskilda saltkapslar som ett effektivt och billigare alternativ till dosimetrar.

Fotnot: Joniserande strålning är ett samlingsnamn på strålning med förmåga att slå ut elektroner ur atomer som den kolliderar med. Radioaktiva ämnen är ett exempel på joniserande strålning (begreppet ”radioaktiv strålning” är missvisande och bör undvikas).

Björn Martinsson

Disputation och avhandling

Therése Geber-Bergstrand försvarar avhandlingen “Optically Stimulated Luminescence for Retrospective Radiation Dosimetry. The Use of Materials Close to Man in Emergency Situations” vid Lunds universitet den 26 maj 2017.

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.