Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Du blir inte rik på dina gener visar ny studie

Tavla av kolonialfamilj av John Singleton Copley
Uppväxten är viktigare än gener om du vill bli förmögen visar en ny studie från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Foto: Sir William Pepperell and Family by John Singleton Copley.

Att bli rik handlar mer om uppfostran än en vinst i genlotteriet. Det visar en ny internationellt uppmärksammad studie av svenska adoptivbarn som genomförts av forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Att barn till rika föräldrar själva blir förmögna, även innan de ärvt, är väl etablerat. Men forskare har länge debatterat varför det är så. Beror barnens ekonomiska framgång som vuxna på starka gener eller att de vuxit upp i en gynnsam miljö?

I en ny studie har Kaveh Majlesi och Petter Lundborg, båda nationalekonomer på Ekonomihögskolan vid  Lunds universitet, hittat ett svar. De har tagit hjälp av en metod som elegant kommer runt den kniviga frågan om arv och miljö.

– Genom att studera svenska barn som lämnats bort för adoption vid födseln kan vi bryta ut miljö från arv, som annars inte går att skilja från varandra när du växer upp i din biologiska familj, säger Kaveh Majlesi.

I studien har forskarna följt 2519 barn som adopterades i Sverige mellan 1950 och 1970. Med hjälp av uppgifter från Förmögenhetsregistret har man kunnat jämföra de vuxna adoptivbarnens förmögenhet  med både deras biologiska och adoptivföräldrars förmögenheter.

Resultaten visade ett starkare samband mellan barnens adoptivföräldrar än deras biologiska föräldrar. Sambandet med adoptivföräldrarnas förmögenhet var 1,7 till 2,4 gånger större än motsvarande samband till de biologiska föräldrarna.

– Ärftliga biologiska faktorer spelar en mindre roll i att skapa en förmögenhet än miljön. Det är snarare så att rikedom föder rikedom, säger professor Petter Lundborg.

Men vad är det rikare föräldrar gör som andra inte gör? Intressant nog verkar det inte främst handla om att påverka barnens utbildningsval eller yrken, förklarar han. Istället tyder resultaten på att sambandet i förmögenhet mellan generationer handlar om attityder och finansiella beteenden.

– Det kan exempelvis vara så att barnen lär sig att investera bättre och spara mer.

Förmögenhet har mätts genom att ta totala tillgångar minus skuld. Allt från pengar på banken och värdepapper till fastigheter räknas in. Datan har hämtats från Förmögenhetsregistret mellan 1999 till 2007, då Sverige hade en förmögenhetsskatt och mätte storleken på individers förmögenheter.

Läs om forskarnas studie, Poor little rich kids? The determinants of the intergenerational transmission of wealth, har uppmärksammats internationellt, bl.a. i The Atlantic, FiveThirtyEight, Daily Mail och Yahoo! Health.

Kontakt

Kontakt

Petter Lundborg, professor i nationelekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet

Tel. +46 0701-44 83 85

E-post: petter.lundborg@nek.lu.se

 

Kaveh Majlesi, forskare i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Tel. +46 (0)46 222 90 74

E-post: kaveh.majlesi@nek.lu.se

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.