– Om vi fortsätter att slita på jordens resurser och spotta ut avfall i samma takt som idag behöver vi 1,6 planeter för att klara oss. Men vi har bara en jord. Därför måste vi hitta nya, smarta och kreativa sätt att återanvända avfall i större utsträckning, säger Rajni Hatti-Kaul, professor i bioteknik.

Hungriga mikroorganismer kan vara en del av lösningen. Tillsammans med forskaren Mohammad H A Ibrahim har hon identifierat och finjusterat en bakteriestam som kan spjälka de normalt sett svårtillgängliga proteinerna i fjädrarna till mer behändiga – och ätbara – aminosyror.
– Som djurfoder kan de ersätta fiskmjöl och sojaprotein som idag importeras från framförallt Sydamerika och resulterar i stort koldioxidavtryck, säger Mohammad HA Ibrahim.

Fördelen med dessa mikroorganismer – som isolerades på en liten hönsgård i Egypten – är att inga kemiska tillsatser behövs, vilket är bra både för miljön och ur ett kostnadsperspektiv. Omvandlingsgraden är hög; ett kg fjädrar blir 900 gram protein. Allt protein i fjädrarna används.

Allt slags slakteriavfall, exempelvis fiskfjäll, kan mikroorganismerna hantera, men i första steget riktar forskarna in sig på att föra fågelfjädrar tillbaka i kretsloppet. Idag slängs de i mängder.

Forskarna har validerat metoden i laboratoriemiljö. I labbet finns en så kallad hydrolysprocess där fjädrar ”smälts” ner till en smet; ett proteinhydrolysat av mindre kedjor peptider och aminosyror.

Det som behövs framöver är att processen utvecklas för att öka produktiviteten och skala upp den. Slutprodukten ska också också utvärderas och i slutet av 2018 förväntas metodiken vara färdigutvecklad.

För att kunna omvandla forskningen till användbara produkter har forskarna bildat ett bolag, Bioextrax, med säte på Kemicentrum i Lund. Verksamheten har fått finansiering från bland andra Nordic Innovation och Sten K Johnsons Stiftelse.