Framgångar i Indien
Markus Lahtinen är ansvarig för Ekonomihögskolans arbete med digitalt lärande och kommenterar orsaken till framgången i Indien så här:
– Indien är ett stort land såklart men de goda språkkunskaperna i engelska bland de IT-utbildade spelar säkert också roll. Dessutom finns det en betydande mängd skickliga ingenjörer och mjukvaruutvecklare som har ett behov av att hålla sig fortsatt uppdaterade om vad som händer. Indiers intresse för IT syns även i Silicon Valley i USA - där de är bland de mest representerade i gruppen utlandsfödda yrkesverksamma.
Den typiske deltagaren
– Som jag nämnde i den senaste rapporteringen har det har i stort sett gått som väntat. Erfarenheterna kring MOOCs är att det ofta är redan yrkesverksamma som använder MOOCen som en kanal för fortbildning. Vi ser samma mönster på den här kursen. Den typiske deltagaren har en master-examen och är heltidsarbetande, säger Markus.
– Några siffror kan också vara värda att nämna i sammanhanget. Vi har idag passerat över 2 000 aktiva deltagare, vi har deltagare från över 60 % av världens länder som representerar alla jordens kontinenter. Vi har t.ex. deltagare från både Grönland och Kongo, områden i världen som de flesta av oss knappast kopplar ihop med den digitala ekonomin. I Europa når vi – som väntat – ut mer än genomsnittet för en global distanskurs. Men det mest överraskande är genomslaget vi haft i Indien.
Flippad MOOC
Vad händer nu, hur ser förväntningarna ut?
– I dialog med Ekonomihögskolans ledning tittar jag närmare på möjligheterna att utöka vårt MOOC-erbjudande. Jag och mina kollegor Andreas Constantinou och Benjamin Weaver kommer till hösten 2017 sannolikt arbeta med att bygga ut den existerande kursen men jag tittar även på möjligheterna att lägga till ytterligare en kurs. Slutligen vill vi även använda vår MOOC ’flippat’, dvs. som ett redskap att förstärka vår traditionella salsundersvisning som vi erbjuder våra campus-studenter. Flippat klassrum innebär att studenterna ges möjlighet att lyssna igenom materialet innan en föreläsning och att sedan föreläsningen bygger på en diskussion kring det materialet, berättar Markus.
Affärsmodeller
På frågan vad affärsmodeller är för någonting ger Markus följande beskrivning:
– En affärsmodell kan sägas vara både en förenkling och sammanfattning kring hur ett företag skapar värde för sina kunder och intressenter. I det som litet grovt kan beskrivas som den ’gamla ekonomin’ erbjöd företag fysiska varor och tjänster på en marknad där det oftast var önskvärt att nå en position som baserades på stordriftsfördelar. Den positionen kunde sedan användas i kombination med andra storheter, t.ex. ett starkt varumärke, god produktkvalitet, förhandling med underleverantörer eller som en bas för att ingå strategiska allianser.
– Med den digitala transformationen av ekonomin har den här bilden dock ritats om en hel del. De varumärken som vi kopplar ihop med den digitala ekonomin bygger sina affärsmodeller på mer än bara stordriftsfördelar. Deras affärsmodeller bygger ofta på en plattform som binder ihop en avancerad interaktion mellan utvecklare och till synes vitt skilda marknader. Traditionella modeller och teorier för företagsstrategi missar denna interaktion. Att förstå hur dessa medvetet utformade affärsmodeller fungerar är helt avgörande för att förstå hur de digitala varumärkena kunnat bli så framgångsrika, avslutar Markus.