Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Enkelt prov i sjukvården kan avslöja Alzheimers-risk

Amyloid-beta. Bild: Wikimedia Commons
Amyloid-beta. Bild: Wikimedia Commons
I framtiden kan personer som oroar sig för att drabbas av Alzheimers sjukdom få besked med hjälp av ett enkelt prov. Ett sådant prov kan dels lugna personer som har låg risk att drabbas, dels hjälpa personer i riskzonen att behålla sin tankeförmåga intakt så länge som möjligt.
– Detta är den första studie som visar att provet fungerar i den kliniska vardagen, säger Oskar Hansson, docent vid Enheten för klinisk minnesforskning på Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Oskar Hansson och hans forskargrupp har redan tidigare hittat Alzheimers-relaterade biomarkörer i ryggvätskan hos personer med lättare minnessvårigheter. De har kunnat visa att en låg nivå av ämnet beta-amyloid ökar risken för Alzheimers sjukdom. I den grupp som hade den lägsta nivån av beta-amyloid var det över 90 procent av försökspersonerna som fick Alzheimers inom den närmaste tioårsperioden.

Att ha en viss mängd beta-amyloid i blodet är normalt. Finns det då ovanligt lite av ämnet i blodet, så har beta-amyloiden i stället ansamlats i hjärnan, menar forskarna.

– Vi utgår från att den skadliga beta-amyloiden lagrats i hjärnbarken och bildat sjukliga klumpar, så kallade plack, säger Oskar Hansson.

Alzheimersforskaren Oskar Hansson. Foto Linnea Jeschke.
Alzheimersforskaren Oskar Hansson. Foto Linnea Jeschke.

Forskarnas resultat har publicerats i den ansedda tidskriften JAMA Neurology. Studien utgår från 156 patienter som sökt vård på grund av minnessvårigheter. Forskarna har dels tagit prov på patienternas ryggvätska, dels låtit avbilda deras hjärnor med så kallad PET-kamera. De olika metodernas resultat stämmer väl överens, och visar att patienter med ansamlingar av beta-amyloid i hjärnbarken också har låga halter av samma ämne i ryggvätskan.

Upplagringen av beta-amyloid i hjärnbarken börjar i ett mycket tidigt skede av sjukdomen, kanske så långt som tio till tjugo år innan symtomen dyker upp på allvar. Oskar Hansson och hans grupp har visat att ryggvätskeprovet kan sålla fram dessa patienter inte bara i ett noga styrt forskningssammanhang, utan även som en del av den kliniska vardagen. Det kan därför göra det möjligt för läkarna att tidigt ge sina patienter rätt diagnos.

Men vill då patienterna ha diagnos på en sjukdom som Alzheimers, som ännu saknar fungerande läkemedel?

– Ja, vår erfarenhet är att de som är så oroade att de sökt sig till en minnesmottagning, de vill verkligen få veta vad som gäller. Antingen är resultatet positivt och man kan sluta oroa sig, eller så är det negativt och då vet patienten och hennes familj i alla fall besked. Men naturligtvis diskuterar vi igenom saken ordentligt, och gör inte ryggvätskeprov på dem som inte vill, framhåller Oskar Hansson.

Han påpekar också att det finns en del att göra utöver symtomlindrande medicinering. Vissa studier tyder på att fysisk aktivitet, bra kost och en optimering av patientens eventuella övriga läkemedel kan förbättra tankeförmågan hos personer med risk för demens.

En tidig diagnos av patienter med förhöjd Alzheimers-risk kan också vara till nytta för läkemedelsindustrin. Att sätta in medicinering när sjukdomen väl skadat hjärnan har visat sig verkningslöst, och eventuella nya läkemedel bör därför testas på personer som inte redan utvecklat sjukdomen fullt ut.

Ingela Björck

Sidansvarig:

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen