Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fågelhjärnor eller inte – kråkfåglar lika intelligenta som människoapor

Kråka som tittar in i kameran
Foto: Helena Osvath

Trots att kråkfåglar har mycket mindre hjärnor än människoapor är de lika intelligenta. Enligt en ny studie som letts av forskare vid Lunds universitet är deras kognition också uppbyggd av likartade komponenter. Intelligens har mer att göra med neurontäthet och hjärnstruktur än med storlek, åtminstone när det gäller fågelhjärnor.

SE VIDEO (Fri att använda)

– Allt handlar inte om hjärnans absoluta storlek. Vi upptäckte att kråkfåglar var lika duktiga som människoapor, fast de har mycket mindre hjärnor, säger Can Kabadayi, doktorand i kognitionsvetenskap.

Avancerad kognition byggs upp av enklare delar som tillsammans gör ett djur smart. En sådan legobit är kroppslig impulskontroll – att kunna stävja rörelser som inte leder någon vart. Forskare vid Duke University i USA genomförde 2014 en omfattande studie där de jämförde impulskontrollen hos 36 olika arter, huvudsakligen däggdjur. Man gjorde ett cylindertest som innebär att man lägger föda i ett genomskinligt rör med öppningar i båda ändarna. Djuren måste ta födan genom ändarna och inte försöka nå den direkt där de ser den, och därmed slå i röret. De måste besinna sig. Innan djuren testas har de tränats på en ogenomskinlig cylinder för att säkerställa på att de begriper uppgiften.

Den amerikanska studien visade att detta är förvånansvärt svårt för många djur, men helt oproblematiskt för människoapor. Analysen visade att hjärnans absoluta storlek var avgörande för impulskontrollen. Forskarna hade dock inte undersökt kråkfåglar.

Tillsammans med forskare från universitetet i Oxford och det tyska Max Planck-institutet för ornitologi lät därför Can Kabadayi och Mathias Osvath, från Lunds universitet, korpar, kajor och Nya Kaledoniens kråkor genomföra cylindertestet för att undersöka deras impulskontroll.

Samtliga korpar i försöket valde att gå via sidorna, och undvika att slå i röret, i alla försök. Kajorna och Nya Kaledoniens kråkor var nästan hundraprocentiga, jämförbara med bonoboer och gorillor.

Forskarna i kognitiv zoologi vid Lunds universitet har arbetat med kråkfåglar i många experiment och sett flera likheter med människoapor, som de också studerar.

– Det visar att fåglars hjärnor är effektiva, trots att de är små i absoluta termer. Resultatet av vår studie är att det kan vara andra faktorer än storleken som spelar in för intelligensen, till exempel neurontäthet, säger Can Kabadayi.

– Vi har väldigt mycket att lära om förhållandet mellan hjärnstorlek och intelligens, och också om fåglarnas hjärnstruktur, men det står i alla fall helt klart att en fågelhjärna är inget man behöver skämmas för!

Text : Jenny Loftrup

Artikeln i Royal Society Open Science: http://rsos.royalsocietypublishing.org/content/3/4/160104

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.