Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

”Fattiga är lata och tänker kortsiktigt” - en fördom även bland svenskar

stereotypbild
Fördomen mot fattiga är att de är dumma, lata och att de tänker kortsiktigt när det gäller ekonomin. Illustration: Catrin Jacobsson

Människors bild av fattiga är att de är dumma, lata och att de tänker kortsiktigt när det gäller ekonomin. Det visar nypublicerad forskning som gjorts av psykologer från Lunds universitet. Förutom att undersöka stereotypen finner de också att fattiga inte fattar sämre ekonomiska beslut än andra.

Det finns sedan tidigare forskning om vilka stereotypa bilder som finns av fattiga människor. Men ingen forskning som gjorts i Sverige.

- Studier har gjorts framför allt i USA, det vill säga ett samhälle som historiskt och politiskt skiljer sig från det svenska, säger psykologiforskaren Anna Lindqvist som har lett studien tillsammans med kollegan Fredrik Björklund.

Den sedan tidigare kända stereotypen av fattiga är att de skulle vara lata, mindre intelligenta och fatta kortsiktiga ekonomiska beslut. En del känner sympati för fattiga personer, medan andra kan känna irritation och ogillande.

När Lundaforskarna beslöt att undersöka svenskars stereotypbild av fattiga trodde de att den skulle vara färgad av Sveriges historia, att socialdemokrati, ett utbyggt välfärdsystem och starka solidaritetsrörelser skulle fört med sig en mer empatisk stereotyp av fattiga.

- Till vår förvåning upptäckte vi att så inte var fallet. Vår bild av fattigas egenskaper liknar den i USA och andra västländer, säger Fredrik Björklund.

Stereotypering är tendensen att försöka sortera in människor i olika grupper, utifrån vissa egenskaper som genus, nationalitet och socio-ekonomi. Individer som uppfattas ingå i en särskild grupp antas inneha de egenskaper som stereotypen om gruppen förmedlar, detta trots att gruppindelningen i vårt sinne skapar gränser mellan människor som inte finns – mänskligheten kan inte förenklas på det sättet. Trots det styr stereotyper, ofta omedvetet, våra uppfattningar och hur vi uppför oss mot varandra.  

- Sinnet tycks ha en tendens att vilja förenkla den komplexa verkligheten, säger Anna Lindqvist. Vi ville testa vilka konsekvenser stereotypen om fattiga kan få.

För att ta reda på hur förankrad fattigdomsstereotypen är med verkligheten testade man 600 personers ekonomiska agerande. Hälften av testpersonerna var fattiga och hälften var medelklass. Tvärtemot vad stereotypen säger fanns ingen skillnad vad gäller kortsiktighet i de båda gruppernas ekonomiska beslut.

- Resultaten visar på vikten av att faktiskt undersöka stereotypers innehåll och vilka konsekvenser de har för våra bedömningar och beslut, säger Fredrik Björklund.

Nu går forskarna vidare och undersöker hur stereotyper påverkar tilliten till andra, med metoder som simulerar situationer som uppkommer i vardagen.

- På så vis flyttar vi den socialpsykologiska forskningen från hypotetiska och konstruerade situationer i lab-miljö, till att undersöka faktiskt beteende i verkliga situationer, säger Anna Lindqvist.

 

 

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.