Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Fem kilometer stor himlakropp skapade Siljan

Slagkäglan på fotot är en struktur i berget som på naturlig väg endast kan uppstå när himlakroppar krockar med jordytan. En slagkägla är det enda makroskopiska unika beviset på att något är skapat genom ett nedslag. Foto: Sanna Alwmark
Slagkäglan på fotot är en struktur i berget som på naturlig väg endast kan uppstå när himlakroppar krockar med jordytan. En slagkägla är det enda makroskopiska unika beviset på att något är skapat genom ett nedslag. Foto: Sanna Alwmark

Det var en himlakropp med en diameter på fem kilometer som kraschade mot jordytan då den så kallade Siljansringen i Dalarna bildades. Den ursprungliga nedslagskratern var 60 kilometer i diameter och ovanpå berggrunden låg ett 2,5 kilometer djupt lager av sediment då projektilen slog ner. Detta visas i en ny avhandling från Lunds universitet.

Det är berggrundsgeologen Sanna Alwmark vid naturvetenskapliga fakulteten i Lund som har forskat på förhållandena då himlakroppen krockade med Jorden för mer än 350 miljoner år sedan. Hon har även undersökt kollisionens konsekvenser för mark och berggrund.

Då himlakroppen kolliderade mot jordytan skapades det som nu går under beteckningen Siljansringen, ett band av sjöar där Siljan är den största. Området är Europas största nedslagsstruktur.

Sanna Alwmark har tillsammans med kollegor undersökt så kallad chockad kvarts. Genom att kartlägga utbredningen av chockad kvarts så har de kunnat bestämma chocktrycket som berggrunden utsattes för i samband med nedslaget

- Med hjälp av chocktrycken och numerisk modellering har vi sedan kunnat rekonstruera den ursprungliga nedslagskratern, och kunnat bestämma dess storlek till 60 kilometer i diameter. Vår modell visar också att kratern bildades av en projektil som var ungefär fem kilometer i diameter, säger Sanna Alwmark.

Dessutom bedömer hon att den kristallina berggrunden i det nuvarande Siljansområdet vid tidpunkten för nedslaget täcktes av ett 2,5 kilometer tjockt lager av sediment.

Förutom nedslagskratern i Siljansområdet har Sanna Alwmark och hennes kollegor även hittat och undersökt chockad kvarts i berggrunden vid sjöarna Målingen i Jämtland och Hummeln i Småland.

- Vi bevisar att de två sjöarna bildades genom nedslag, säger hon.  

 

 

 

 

 

 

Kontakt

För mer information
Sanna Alwmark, doktorand berggrundsgeologi
Lunds universitet, geologiska institutionen
046-222 95 53
076-161 71 11
sanna.alwmark@geol.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.