Du är här

Fetmaepidemin ett jämlikt hot mot folkhälsan

Personer med lägre inkomst- och utbildningsnivå anses ofta stå för de stora ökningarna i övervikt och fetma de senaste decennierna. Nu visar en ny avhandling från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet att övervikt ökar väldigt likartat i alla samhällsgrupper och att vi måste titta på andra faktorer än socioekonomisk status för att förstå och lösa en av västvärldens största folkhälsoproblem.

Åsa Ljungvall, forskare i nationalekonomi på Ekonomihögskolan i Lund, har studerat ökningen av fetma och övervikt de senaste decennierna i Sverige och USA.

- Mina studier visar att själva ökningen i fetma och övervikt sker på bred front i alla samhällsgrupper. Så även om det finns skillnader mellan olika utbildnings- och inkomstgrupper drabbas människor tämligen lika av ökningarna. Ibland till och med på ett sätt som minskar ojämlikheten mellan grupperna. Fetmaepidemin sker alltså oberoende av socioekonomisk status och är mer jämlik än vi tidigare trott, säger Åsa Ljungvall.

Även om midjemåttet på medelsvensson är mindre än medelamerikanen visar Åsa Ljungvalls jämförande studier på likheter.

- I Sverige ser vi samma tendens som i USA där ökningarna i både fetma, svår fetma och BMI sedan år 1960 är väldigt lika för olika utbildnings- och inkomstgrupper.

- Eftersom vi ser stora ökningar i alla utbildnings- och inkomstgrupper har de kanske inte så mycket att göra med att vi inte vet bättre eller inte har råd. Istället är det något annat som påverkar vårt beteende i högre grad.

Varför har vi då blivit allt större och vad kan göras åt problemet? Åsa Ljungvall menar att vi måste titta på andra saker än socioekonomiska faktorer som utbildning och inkomst för att förstå och lösa ett av västvärldens största folkhälsoproblem. Det är viktigt att ha spridningsbildningen i åtanke när man diskuterar orsaker och möjliga åtgärder.

Parallellt med de stora ökningarna i övervikt har vi upplevt en snabb ekonomisk och teknologisk utveckling, som sannolikt har påverkat vilka val vi gör vad gäller kost och fysisk aktivitet. Förändringar som verkar ha fört med sig svårigheter att behålla en sund livsstil ur ett fetmaperspektiv.

- Hur påverkas vi av faktorer som kvalitet och kvantitet på mat- och dryckesutbudet, stress och osäkerhet, möjligheter till vardagsmotion, marknadsföring och informationsspridning, frågar hon retoriskt. Sådana här faktorer påverkar hur svårt det är för människor att göra ”rätt” val och skapa goda vanor och normer.

För mer information vänligen kontakta:

Åsa Ljungvall, fil. Dr. i nationalekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Tel. 046- 222 86 83 eller E-post: Asa [dot] Ljungvall [at] nek [dot] lu [dot] se

Henrik Killander, pressansvarig på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet. Tel. 046-222 80 73 eller E-post: Henrik [dot] Killander [at] ehl [dot] lu [dot] se.

Sidansvarig:

Senaste nyheterna

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen

LERU logo U21 logo