Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

För sen ankomst när klimatet förändras

Flyttfåglar kan få problem när klimatet förändras. Dagsljuset, inte högre temperatur, styr till stor del fåglarnas biologiska klockor som talar om när det är dags att flytta. Därmed riskerar de att komma fram när den bästa tiden att hitta insekter redan har varit.
Myrspovar
Myrspovar flyger bortåt tio dygn när de flyttar från Alaska till Nya Zeeland. Foto: Phil Battley

Klimatförändringar gör att våren kommer tidigare, och med våren kommer insekterna. Men flyttfåglarna har svårt att ändra den inre kalendern. Fåglarna har en dygnsklocka och årsklocka. Dagsljuset är viktigt för att klockan ska hålla tiden, längden på dagen är en signal om när det är dags att migrera. Sedan avgör väder och vind vilken dag de ger sig av.

Tidskriften Philosophical Transactions of the Royal Society B ägnar ett temanummer åt djurs biologiska klockor. Susanne Åkesson, professor vid Biologiska institutionen vid Lunds universitet, har varit med om att skriva två översiktsartiklar. I en av dem tar hon bland annat upp problematiken som flyttfåglar möter när klimatet förändras. Ett exempel är den svartvita flugsnapparen som häckar i Centraleuropa och som verkar ha problem att tajma ankomsten och ungarnas behov av proteinrik mat med tidpunkten då det finns som mest insekter.

– Fåglarna kan hamna fel på grund av att deras årsprogram inte går att skjuta till att bäst täcka den här tiden. Därmed påverkas deras fitness, säger Susanne Åkesson.

Selektion gynnar de individer som kan matcha omvärlden bäst. Flera studier har bekräftat att individer som är sena att flytta är sena även nästa gång.

– Det finns alltså skillnader mellan individer som gissningsvis påverkas av när på året de föds. Det är i allmänhet bättre att vara född tidigt, överlevnaden är större hos de individerna. Det påverkar förmodligen också tiden för när de flyttar, säger hon.

Vissa arter som flyttar långt har en gräns för hur tidigt de kan ge sig av från övervintringsplatserna söder om Sahara. Gott om föda i vinterkvarteren, vindförhållanden och brist på mat längs flyttvägen bidrar till att de väntar med att ge sig av till häckningsplatserna i norr. Detta kan gynna fåglar som inte flyttar lika långt.

Temanumret av Phil Trans B lyfter fram betydelsen av att närma kronobiologi och ekologi. Den andra översiktsartikeln som Susanne Åkesson varit med och författat beskriver vilka metoder som finns för att studera kronobiologi i fält.

Ett exempel är den teknik som utvecklats genom samarbete mellan två Linnémiljöer vid Lunds universitet, CAnMove och Lunds Lasercenter.

– Vi beskriver bland annat hur det numera går att använda trackingteknologi för att följa både djurens rörelser och deras dygnsrytm, säger hon.

Artikeln om biologiska klockor hos långtflyttande fåglar
http://rstb.royalsocietypublishing.org/content/372/1734/20160252

Artikeln om metoder för att studera kronobiologi i fält
http://rstb.royalsocietypublishing.org/content/372/1734/20160247

Jan Olsson

 

Senaste artiklar

2017-10-24
Ny jubileumsskulptur avtäckt i Lundagård
Ny jubileumsskulptur avtäckt i Lundagård
2017-10-23
Strokepris sätter nytt ljus på utsatt patientgrupp
Strokepris sätter nytt ljus på utsatt patientgrupp
2017-10-20
Den osynliga kroppen
Den osynliga kroppen
2017-10-20
Storslam till forskning om makteliter inom civilsamhället
Storslam till forskning om makteliter inom civilsamhället
2017-10-20
Swebeams kör igång för att maximera nyttan av MAX IV och ESS
Swebeams kör igång för att maximera nyttan av MAX IV och ESS

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen