– För att föräldrarna ska kunna påverka sina barn i rätt riktning är det viktigt att de känner till deras erfarenheter av substansanvändning, säger Jonas Berge, ST-läkare i psykiatri som nyligen disputerade i ämnet vid Lunds universitet.
I studierna deltog cirka 1400 ungdomar från 21 högstadieskolor i Sverige, plus elevernas föräldrar. Både elever och föräldrar följdes under hela högstadietiden, från sjunde klass till slutet av nionde klass. De fick under den tiden svara på ett flertal enkäter och därefter jämförde forskarna elevernas och föräldrarnas svar.
– Det visade sig att föräldrarna visste mycket mindre om sina ungdomars erfarenheter av tobak, alkohol och narkotika än vad de trodde sig veta. En av de faktorer som var tydligast kopplad till föräldrarnas kunskap var vilken årskurs eleverna gick i. Exempelvis visste endast sex procent av de föräldrar vars barn hade blivit berusade av alkohol i årskurs sju detta, jämfört med 26 procent i årskurs nio, säger Jonas Berge.
Tjugoen procent av föräldrarna kände till att deras barn hade rökt cigaretter i årskurs nio, endast fem procent visste att de hade använt narkotika. Föräldrarna hade bättre koll på flickors alkoholvanor, jämfört med pojkars.
– Varför det är så vet vi inte, men det kan vara så att föräldrar är mer rädda för att flickor ska råka illa ut och därför är mer vaksamma på deras beteende. Men det är en ren spekulation.
Forskarna studerade även vilka faktorer som påverkade elevernas risk att börja röka regelbundet, dricka sig berusade och börja använda narkotika under högstadiet, då debuten som regel sker under tonåren. Särskilt nyfikna var de på vilket inflytande föräldrarna hade. Det visade sig att föräldraskapsstilen hade ringa betydelse, oavsett om föräldrarna tillhörde typen auktoritativa, auktoritära, tillåtande eller försumliga föräldrar. Istället var det andra aspekter av föräldraskapet som verkade ha större betydelse, som om föräldrarna bjöd ungdomarna på alkohol eller inte.
– Men ett normbrytande beteende, som exempelvis skolk, klotter och snatteri, eller umgänge med ”fel” kamrater, tycks ha större inflytande på barnens benägenhet att använda substanser än föräldrarnas inflytande. Tonåren är en period som bland annat kännetecknas av att kamraterna blir mer betydelsefulla än tidigare och att relationen till föräldrarna blir mindre betydelsefull, säger Jonas Berge.
Olle Dahlbäck
.