– De markörer som forskarvärlden hittills använt för att testa cellerna före transplantation har inte räckt till. Vid laboratorier världen över har man utvecklat dopaminceller från stamceller som sett lika bra ut enligt dessa markörer, men ändå gett mycket olika resultat när de förts in i försöksdjuren. Det har varit en källa till mycket frustration och besvikelse, säger professor Malin Parmar i Lund.
För två år sedan publicerade hennes forskargrupp en studie som visade att det var möjligt att producera dopaminceller från stamceller, och att dessa celler fungerade lika bra i hjärnan på försöksdjur som de celler som normalt finns där. Förhoppningen var då att stamcellstransplantationer för Parkinsons sjukdom skulle kunna påbörjas inom några år. Dessa transplantationer planeras, när det blir dags, att göras bl.a. i Lund och Cambridge i form av försök på ett begränsat antal noga utvalda patienter.
Malin Parmars forskargrupp har nu gjort över 30 försök med stamcellstransplantationer till försöksdjur. Man har sedan följt djuren under den tid som behövs för att cellerna ska mogna ut och börja producera det dopamin som Parkinson-sjuka hjärnor behöver.
De gängse markörerna kunde inte förutsäga vilka av cellerna som skulle gå bra respektive mindre bra efter transplantation. Men när forskarna lät analysera hela genomet i de celler som användes vid försöken, så kom genombrottet.
– Vi fann att cellerna var nästan exakt likadana. Men genomanalysen visade att det fanns en handfull gener som skilde cellerna åt, och gjorde att de antingen fungerade utmärkt eller inte fungerade alls, förklarar hon.
Med denna kunskap har lundaforskarna kunnat finslipa sin metodik och göra den så gynnsam som möjligt för de ”goda generna”.
– Vi har fått fram en effektiv och stabil process för utvecklingen från embryonala stamceller till de förstadier till dopaminproducerande nervceller som kan transplanteras, säger Agnete Kirkeby. Hon är förstaförfattare till den artikel som lundagruppen nu publicerar i den ansedda tidskriften Cell Stem Cell.
Studien är gjord tillsammans med flera forskare från Karolinska Institutet, under ledning av professor Thomas Perlmann. Fynden är tätt länkade till en andra studie från samma nätverk av forskare. Denna handlar om genomanalys av den normala utvecklingen av dopaminproducerande nervceller i ett embryo, och publiceras samtidigt i Cell Stem Cell.
De två vetenskapliga artiklarna återspeglar på så sätt två aspekter av samma process: hur dessa viktiga celler utvecklas i en frisk kropp, respektive hur de kan utvecklas i ett laboratorium för att föras in i en sjuk kropp.
– Att en så högrankad tidskrift som Cell Stem Cell samtidigt tar in två artiklar kring detta tema visar att man tycker forskningen är viktig. Vi hoppas att den innebär att osäkerheten kring produktionen av stamceller för behandling av Parkinson nu undanröjts. Det bör göra den sista biten av vägen från laboratoriet till kliniken mycket enklare och säkrare, menar Malin Parmar och Agnete Kirkeby.
- Forskningen, i samarbete mellan Lunds universitet och KI, exemplifierar hur betydelsefullt det är med translationell forskning. Det visar på stark grundforskning som har klinisk relevans och kan leda till nya behandlingar, säger Gunilla Westergren-Thorsson, dekan vid Medicinska fakulteten, Lund universitet.
Ingela Björck