Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Försämrad syn vid diabetes kan upptäckas tidigt

Genom synfältsundersökning kan man tidigt upptäcka synförändringar vid diabetes, långt innan det ger utslag vid ögonbottenfotografering som är den metod som används idag. Det visar en ny avhandling från Lunds universitet.

 

Diabetes ökar kraftigt och ca 382 miljoner personer i världen beräknas ha sjukdomen. Personer med diabetes i bl.a. Sverige ögonbottenfotograferas regelbundet och behandlas med laser då synhotande förändringar på blodkärlen uppkommit. Trots detta så är diabetes en vanlig orsak till synnedsättning. För att utvärdera nya behandlingsmetoder som kan påverka förloppet i ett tidigt stadium behövs känsligare undersökningsmetoder.

- En mycket vanlig diabeteskomplikation är synliga skador på näthinnans blodkärl, sk. diabetesretinopati, som kan orsaka olika grader av synnedsättning och till och med blindhet. Blodkärl utgör dock endast en liten del av näthinnan och skador på dess nervceller kan vara det tidigaste sjukdomstecknet, berättar Karl-Johan Hellgren, läkare och doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet.

Han har tillsammans med sina kolleger därför utvecklat en modell som möjliggör tidig upptäckt av förändrad synförmåga hos patienter med diabetes. Synförmågan mäts med synfältsundersökning, en undersökningsmetod som t.ex. rutinmässigt används i samband med grön starr. En central punkt fixeras med blicken och runt denna visas testobjekt i ett förutbestämt mönster som patienten ska reagera på. Mätningen utförs med en dator och tar bara några få minuter.

Undersökningarna har utvärderats i en unik långtidsuppföljning som sträcker sig över fem år och där personer med diabetes genomgått återkommande synkontroll med hjälp av s.k. synfältsundersökning.

Hellgren
Karl-Johan Hellgren. Foto: Björn Martinsson

- Vi kunde identifiera förbättring och försämring på ett betydligt noggrannare sätt än vad som var möjligt tidigare. Vi konstaterade att synfunktionen försämrades gradvis över tid och att det finns möjlighet att se förändringarna redan på ett tidigt stadium, förklarar Karl-Johan Hellgren.

Försämringar i synfunktionen uppmättes även på patienter som ännu inte hade synbara kärlskador på näthinnan. Resultaten talar för att försämringen återspeglar en tidig påverkan på näthinnans nervvävnad som uppstår innan blodkärlen påverkas. Undersökningsmetoden kan därför få betydelse för hur samspelet mellan skador på näthinnans nervvävnad och blodkärlen ska förstås.

- Det är första gången det finns resultat som tydligt pekar på att patienter med diabetes tidigt får en försämrad synfunktion och det kan bero på neurodegeneration, dvs. att nervvävnaden i ögat mår dåligt, säger Karl-Johan Hellgren som menar att metoden kan bli viktig för fortsatt forskning och för att utvärdera nya behandlingar som syftar till att tidigt förebygga synproblem.

För tolkningen av data från synfältsundersökningarna behövs ett särskilt protokoll med gränser för synfältsförändring, specifika för diabetes, som utvecklats i de studier som ingår i avhandlingen. I övrigt används standardapparatur som redan idag finns på de flesta ögonkliniker i landet.

Karl-Johan Hellgren är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet och läkare vid Centralsjukhuset i Karlstad. Den 12 september försvarar han avhandlingen ”A New Model for Assessment of Change in Visual Function in Diabetes”

Länk till avhandlingen

Björn Martinsson

Fakta/Synförändringar vid diabetes

Grundorsaken till synförändringar i samband med diabetes är fortfarande inte klarlagd. Om man haft diabetes länge, har högt blodsocker och högt blodtryck är risken större för synhotande kärlskador. Skadorna kan graderas från milda till synhotande och cirka 30 procent av de personer som har diabetes har någon form av skador på blodkärlen. Patienter med diabetes i Sverige erbjuds regelbundna undersökningar med ögonbottenfotografering. Då förändringarna i blodkärlen blivit synhotande finns ofta möjlighet till behandling, vanligen med laser. På detta sätt kan man idag minska risken för en mer omfattande synnedsättning vid diabetes, men metoden ger inte alltid önskvärt resultat.

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.