Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Framtidens solceller bygger på järnets molekyler

Forskarnas laserlaboratorium. Foto: Jens Uhlig
Forskarnas laserlaboratorium. Foto: Jens Uhlig

Forskare vid Lunds universitet har lyckats förklara hur järnbaserade färgämnen fungerar på molekylär nivå i solceller. De nya resultaten kommer att påskynda utvecklingen av billiga och miljövänliga solceller.

Målet är att järnbaserade färgämnen ska kunna användas i framtidens solceller. Genom att använda järn istället för andra dyrare och ovanligare metaller kommer solceller och ljusfångare att bli billigare och miljövänligare att producera. Därmed förväntas efterfrågan på solceller att öka avsevärt.

- I den nya studien förklarar vi hur järnbaserade färgämnen fungerar på molekylär nivå. På så vis kan vi ytterligare förbättra de här järnkomplexen så att de tar upp och lagrar solenergi ännu bättre, säger universitetslektor Petter Persson.

film

På andra håll i världen har forskare i årtionden försökt att framställa järnbaserade färgämnen utan att lyckas. En avgörande orsak till svårigheterna är att det är betydligt svårare att få rätt elektroniska egenskaper i färgämnen som baseras på järn jämfört med om man använder andra metaller. Men där forskare i andra har gått bet har forskarna i Lund lyckats.

 

- Det är ett stort intresse internationellt för vår forskning. Forskargrupper på andra håll i världen är intresserade av att testa de nya färgämnena inom andra användningsområden, säger Petter Persson.

Ännu lär det dröja några år innan järnfärgämnen används kommersiellt i produktionen av solceller och ljusfångare. Petter Persson är ändå överraskad att utvecklingen hittills gått så snabbt som den har gjort.

- Det är svårt att utveckla nya material för solenergiomvandling. För en gångs skull har det gått ovanligt snabbt framåt och vi har gjort flera viktiga genombrott på bara några år.

Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidskriften ChemSusChem.

 

 

 

 

 

Kontakt

För mer information
Petter Persson, universitetslektor
Lunds universitet, kemiska institutionen
+46-46-222 33 11
+46-70-948 05 45
petter.persson@teokem.lu.se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.