- Vi vet att många bakterier och växter har gener som ökar motståndskraften mot arsenik. Det mycket giftiga ämnet arsenik förekommer ju i mark och vatten på många håll i världen. Om människorna i dessa områden också har skyddande gener är en fråga som inte studerats tidigare, säger Karin Broberg.
Höga halter av arsenik i dricksvattnet är kopplat till en rad hälsoeffekter. Ökad sjuklighet i barnaåren, ökad risk för cancer, hjärt-kärlsjukdomar och diabetes är några exempel. På många håll är detta ett relativt nytt problem, som i Bangladesh där det uppstått i samband med nya, borrade brunnar.
I Anderna däremot har människor levt med arsenikhaltigt dricksvatten i tusentals år, beroende på dels höga halter av giftet i berggrunden, dels följderna av gruvdrift från den indianska tiden och framåt. 7000 år gamla mumier från norra Chile har t.ex. visat sig ha höga arsenikhalter i hår och inre organ. Arbets- och miljömedicinaren Karin Broberg har länge studerat frågor om hälsoeffekter av metaller i Anderna.
- Vi fann att människorna uppe i bergen i Argentina hade en ovanligt effektiv omsättning av arsenik. Det innebär att giftet snabbt lämnar kroppen i stället för att ansamla sig i vävnaderna, säger hon.
I den nu publicerade studien har forskarna undersökt generna hos atacameño-indianska bybor i San Antonio de los Cobres i Argentina, som bott i området i flera generationer. Deras gener jämfördes med generna hos flera grupper indianer och mestiser i Peru samt indianska grupper från Colombia och Mexiko. Mer än två tredjedelar av de argentinska byborna visade sig bära på en genvariant som ökar omsättningen av arsenik, jämfört med hälften av peruanerna och bara 14 procent av de andra indianska grupperna.
Det har gjorts mycket lite forskning om mänsklig evolutionär anpassning till miljögifter. Man vet dock att det, för många av de gener som styr omsättningen av gifter i kroppen, finns ett stort antal varianter med växlande förekomst världen över. Därför kanske det finns olika anpassningar hos olika befolkningar, beroende på vilka gifter man utsatts för i sin lokala miljö, menar Karin Broberg.
Studien är gjord i ett samarbete mellan forskare i Sverige, USA och Peru. Man hoppas nu kunna fortsätta att kartlägga gener som ökar människans tolerans för giftiga ämnen.
Studien är publicerad i tidskriften Environmental Health Perspectives.
Ingela Björck