Du är här

HAMLET mot ärftlig tjocktarmscancer?

Catharin Svanborg
Forskaren Manoj Puthia, professor Catharina Svanborg och Anna Rydström, laboratorieassistent
Det går bra för HAMLET. Det märkliga ämne som en grupp lundaforskare för några år sedan hittade i bröstmjölk fortsätter att visa kraftiga effekter mot både cancerceller och bakterier. Kanske kan det ganska snart användas som förebyggande medel mot ärftlig koloncancer (cancer i tjocktarmen).

Lundaforskarna tillsatte HAMLET till dricksvattnet för musungar stora nog att ha slutat dricka av mammans mjölk. Mössen bar på samma genmutation som människor med ärftlig koloncancer.

– I vanliga fall skulle samtliga möss så småningom ha fått cancer, men vi lyckades minska antalet tumörer med 60 procent. Därför kanske HAMLET skulle kunna användas även för att förebygga mänsklig koloncancer. Vi hoppas kunna prova detta i kliniska försök nästa år, säger Manoj Puthia.

Han har en bakgrund som veterinär och doktor i immunologi, och arbetar tillsammans med professor Catharina Svanborg. Det var hon och hennes grupp som år 1994 höll på att testa den bakteriehämmande effekten av bröstmjölk. Av praktiska skäl hade man valt odlade tumörceller att testa på, vilket gav det överraskande resultatet att många av cellerna helt enkelt dog.

Sedan dess har HAMLET i laboratorieförsök gett effekt på över 40 olika typer av cancerceller – tumörer från lungor, njurar, prostata, äggstockar och tarm samt melanom, leukemier m.m. Proteinkomplexet har i djurförsök visat sig minska tillväxten av hjärntumören glioblastom, och i försök på människor gett god effekt mot papillom (en sorts hudtumörer) och cancer i urinblåsan.

Det är också många forskare runtom i världen som intresserar sig för proteinet. Nyligen samlades en del av dem till den tredje internationella HAMLET-konferensen i Lund, där nya fynd av olika slag las fram. En forskare från Singapore hade lyckats kartlägga proteinets tredimensionella struktur, och en amerikansk forskare hade funnit att HAMLET påverkar cellernas membran på ett helt speciellt sätt. Normalt binder ett protein till cellmembranet via en receptor – det är ju så som t.ex. många läkemedel fungerar – men HAMLET verkar ha en direkt påverkan på membranet och därigenom på hela cellen.

Ett annat intressant fynd, gjort av en japansk grupp, var att proteinet verkar kunna göra cancerceller mer känsliga för cellgifter. På sikt skulle det därför kunna utvecklas till en ny kombinationsbehandling. Och det har inte bara effekt på cancerceller: pneumokock-bakterier som blivit resistenta mot antibiotika blir känsliga på nytt om de utsätts för antibiotika i kombination med HAMLET.

– Det senaste fyndet hade gjorts av Anders Håkansson. Han är nu i USA men ingick i vår grupp när vi upptäckte HAMLET. Då arbetade vi både med cancerceller och bakterier. Här i Lund har vi fortsatt på cancerspåret, medan Anders fortsätter med bakterierna i sitt arbete i USA, berättar Catharina Svanborg.

HAMLET står för Human Alfa-lactalbumin Made LEthal to Tumor cells. Det är en speciell kombination av en fettsyra och ett bröstmjölksprotein i en viss veckningsform som troligen bildas först nere i magen på det ammade spädbarnet. Där finns nämligen också mängder av nybildade celler, och proteinets uppgift kan vara att utrota felaktiga exemplar som kunde ha utvecklats till tumörceller.

Kontakt

Catharina Svanborg, professor, överläkare, Tel: 046-222 70 44, mobil arbete: 070-942 65 49

Ingela Björck

Sidansvarig:

Senaste nyheterna

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen

LERU logo U21 logo