Europa har hållit en restriktiv linje för genetiskt modifierade grödor. Denna begränsning beror delvis på en stark skepsis hos allmänhet och frivilligorganisationer. En konsekvens av detta är att odlingen av genetiskt modifierade grödor har varit mycket begränsad. Trots detta fortsätter flera forskargrupper att utveckla grödor med nya egenskaper, förfina förädlingstekniker och utveckla nya sätt att förbättra grödors egenskaper med hjälp av bioteknik. Men vilka är de framtida utsikterna för dessa projekt och vilken är vägen framåt?
Har växtbioteknologi en framtid i Europa?
Gentekniken omfattas av restriktioner. Den aktuella forskningen inom växtbioteknik i Europa, vilka lagar som planeras på området, samt vilken acceptans som finns hos jordbrukare och allmänhet kommer att belysas vid ett seminarium den 7 november i SLU Alnarp. Arrangörer är PlantLink, Mistra Biotech och Partnerskap Alnarp, samarbeten där även Lunds universitet medverkar.