Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hotade fjärilar kan räddas med enkla insatser

Violettkantad guldvinge
Violettkantad guldvinge. Foto: Lars Pettersson.

Fjärilsfaunan i södra Sverige har minskat drastiskt. Men med små insatser finns möjligheten att snabbt förbättra situationen. Det menar forskare från Lunds universitet. I en ny forskningsrapport ger de tolv konkreta förslag på enkla åtgärder.

Fjärilsfaunan minskar i en alarmerande takt i många länder. En nypublicerad forskningsstudie från Lunds universitet har sammanställt förändringarna i fjärilsfaunan i södra Sveriges jordbrukslandskap under de senaste 100 åren. I vissa av dessa områden har hälften av arterna försvunnit.

Orsaken till minskningen är den förändrade markanvändningen och det intensivare jordbruket. Exempelvis har öppna betesmarker omvandlats till tät skog, och tidpunkten för höskörd har tidigarelagts. Sådana förändringar i landskapet gör att det blir både mindre nektar till fjärilarna och minskade möjligheter för larvutveckling hos fjärilarna.

– En enkel och väldigt positiv sak man kan göra är att vänta med att klippa vägkanter till i slutet av sommaren. Då hinner fjärilarna kläckas och det finns också gott om föda för dem, säger Lars Pettersson, docent på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Tillsammans med kollegorna Sven G Nilsson och Markus Franzén har han i den aktuella forskningsstudien lagt fram tolv konkreta förslag på åtgärder som med ganska små medel kan förbättra fjärilarnas situation. Förutom att senarelägga tidpunkten för att klippa vägrenarna kan man exempelvis använda roterande betestryck, vilket innebär att man varje år lämnar en del av betet utan betesdjur – detta gynnar fjärilar och andra insekter. Och hemma i den egna trädgården kan även allmänheten bidra, genom att odla växter som gynnar fjärilar, bland annat timjan, kungsmynta och olika väddarter.

– Vi vill också lyfta fram de blomrika markerna i Götalands skogsbygder, vilka tills nyligen varit betesmarker, men nu har lämnats. De har stor betydelse för många hotade arter, men har inte tidigare uppmärksammats, framhåller Sven G Nilsson.

– Det går att vända negativa trender. I exempelvis Belgien har fjärilsfaunan minskat länge, men nu börjar det gå åt rätt håll igen, säger Lars Pettersson.

Länk till forskningsstudien publicerad i Nature Conservation

För mer information, kontakta:

Lars Pettersson
Docent, biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 046-222 38 18, 070-611 63 45
Lars [dot] Pettersson [at] biol [dot] lu [dot] se

Sven G Nilsson
Professor, biologiska institutionen, Lunds universitet
Tel 046-222 49 49
Sven [dot] Nilsson [at] biol [dot] lu [dot] se

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.