– Det varma vädret gjorde 2011 till ett bra fjärilsår, berättar projektledaren Lars Pettersson, docent på biologiska institutionen vid Lunds universitet.

Han förklarar att dagfjärilar de senaste åren alltmer har uppmärksammats som värdefulla indikatorer på miljötillståndet i ett område och även på miljöförändringar i vid bemärkelse. Fjärilarnas snabba generationstid, höga reproduktionsförmåga och klimatkänslighet gör dem till utmärkta exempel på en djurgrupp som snabbt svarar på olika aspekter av en föränderlig miljö.

– Övervakarna finns från Falsterbo i söder till Luleå i norr, berättar Lars Pettersson.

Drygt 200 frivilliga har under 2011 rapporterat in sina resultat. Det är en ökning med 70 procent jämfört med premiäråret 2010. De vanligaste arterna var luktgräsfjäril som sågs i hela 8 396 exemplar, följt av slåttergräsfjäril och nässelfjäril.

– 2011 verkar ha varit ett bra år för nässelfjärilar, konstaterar Lars Pettersson.

Andra arter som hade ett bra år var bland annat sorgmantel och violettkantad guldvinge. Flera spännande fynd finns i Svensk Dagfjärilsövervaknings årsrapport för 2011, som bland annat visar kartor, flygtider och vädret för det gångna fjärilsåret.

– Tack vare de årliga räkningarna får vi en allt bättre bild av hur det går för fjärilarna, säger Lars Pettersson.

Tolv av arterna har redan i år kunnat komma med i det miljöindex för Europas gräsmarksfjärilar, vilket ges ut av de femton länder där det finns fjärilsövervakning. Förhoppningen var att kunna få vara med om några år, men genom att fjärilarna räknas på så många håll runt om i Sverige gick det snabbare än så.

Svensk Dagfjärilsövervakning drivs som ett samarbete mellan Sveriges Entomologiska Förening, Naturvårdsverket, Lunds universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet och Länsstyrelserna.

Lena Björk Blixt

Läs årsrapporten: http://www.dagfjarilar.lu.se/aktuellt/arsrapporten-2011-ar-klar
 

Läs mer om Svensk Dagfjärilsövervakning: http://www.dagfjarilar.lu.se/