Kost är ett ämne som intresserar och engagerar oss alla. Nya vetenskapliga rön om vilken diet vi ska äta och vilka livsmedel som är nyttiga rapporteras flitigt.

Men det är inte bara journalister och allmänheten som har svårt att bedöma tillförlitligheten i den uppsjö av resultat som produceras varje år. Även forskarna själva har svårt att jämföra och upprepa studier eftersom metoder och tillvägagångssätt ofta inte specificeras i detalj.

- Det är komplicerat att studera kost eftersom den innehåller så många näringsämnen. Alla äter, det är inte som rökning att man antingen röker eller inte. När det gäller observationsstudier där deltagare själva rapporterar in vad de ätit är det särskilt viktigt att beskriva hur studien är gjord för att andra forskare ska veta hur de ska tolka resultaten, säger Emily Sonestedt, en av initiativtagarna.

Emily Sonestedt var en av forskarna som gick igenom den vetenskapliga litteraturen inför uppdateringen av de nordiska näringsrekommendationerna 2012. Hon såg ett behov av en mer strukturerad redovisning av hur forskarna ska rapportera i de vetenskapliga tidskrifterna för att andra forskare ska veta vilken metod man använt och förstå vad som gjorts i varje steg.

Det finns redan andra tillägg för studier inom exempel molekylär epidemiologi och genetiska associationsstudier. Sju svenska kostforskare har tillsammans med europeiska och andra internationella experter därför nu tagit fram ett tillägg till STROBE-riktlinjerna, STrengthening the Reporting of OBservational studies in Epidemiology från 2007, som särskilt riktar sig till forskare inom nutritionsepidemiologi. Tillägget innehåller 24 olika punkter som ska göra publikationerna tydligare.

- Riktlinjerna är inte obligatoriska, men vi hoppas att andra forskare ska ta del av dem så att det ska bli lättare att tolka resultaten, säger Agneta Hörnell från Umeå universitet som har koordinerat arbetet från de svenska kostforskarna.

Sara Liedholm