Mikrofluidik är ett snabbväxande forskningsfält. När vätskor flödar i mikrometersmala kretsar börjar de uppträda annorlunda, vilket forskare kan dra fördel av. 

Bara i Lund ägnar sig flera forskare åt ämnet. En av dem är Jonas Tegenfeldt, professor i fasta tillståndets fysik vid LTH, som nästa vecka anordnar konferensen ”European Workshop on Label Free Particle Sorting”, inom ramen för ett stort EU-projekt.

– Vi blir ett sextiotal representanter från universitet, industri och myndigheter i främst Europa men också USA, Afrika och Asien, berättar han.
 
Också medlemmar ut Jonas Tegenfeldts grupp kommer att presentera sin forskning som fått finansiering från EU och nyligen även av Vetenskapsrådet. Framförallt arbetar gruppen med att utveckla verktyg för att studera cancer genom att sortera ut cancerceller utifrån deras mjukhet (cancerceller är hårdare) samt för att undersöka hur bakteriers form påverkar deras förmåga att infektera.

Mikrofluidik finns redan i naturen. Då handlar det om hur vätskor rör sig i växter och i sin tur hur vätskor rör sig i organ hos människor och hos olika slags djur.

– Man brukar säga att mikrofluidik som forskningsfält fick en ordentlig skjuts framåt under slutet av 1980-talet baserat på den teknologi som utvecklats för att miniatyrisera elektroniken. Vi har helt enkelt dragit nytta av de investeringar som gjorts för att tillverka bättre och snabbare datorer, säger han.

– I dagsläget är det dock inte mycket som är gemensamt mellan fälten även om vi använder många verktyg som också används inom elektronikindustrin.