Lantbruk idag är ofta att likställa med stora industrier av livsmedelproduktion. Det kan innebära stora faror för familjens barn då boningshuset oftast finns i direkt anslutning till ekonomibyggnader, stallar och maskinparker.
- En undersökning bland Sveriges lantbrukare visar att särskilt de som själva växt upp på lantbruk har en mindre restriktiv inställning till i vilka miljöer som deras egna barn får vistas i och vilken typ av arbetsuppgifter på gården som är lämpliga för barnen att utföra, förklarar Kerstin Nilsson, forskare på Institutionen för laboratoriemedicin, Lunds universitet och SLU.
Flertalet av de barn som råkar ut för olyckor är pojkar i åldrarna 10-18 år, medan förskolebarn står för en större andel av dödsolyckorna. Pojkar är mer involverade i olyckor relaterade till maskiner och flickor med djur. Svensk lagstiftning följs inte alltid och det finns polisrapporterade trafikolyckor på landsväg där traktorföraren har varit nio år.
Var tredje av alla lantbruksolyckor drabbar en familjemedlem och Kerstin Nilsson anser att man måste skilja på hemma i huset och på föräldrarnas arbetsplats.
- Det är självklart att barnen ska besöka föräldrarnas arbetsplatser precis som många andra barn får göra. Men det bör ske när föräldrarna är lediga, eftersom det är omöjligt att ha ögonen på barnen när föräldrarna samtidigt måste jobba, säger Kerstin Nilsson.
Kerstin Nilsson, som även undervisar på Sveriges lantbruksuniversitet, menar att vi måste lära oss att se lantbruket som en livsmedelsindustri och synliggöra skadestatistiken, samtidigt som vi arbetar med att förändra arbetsmiljön. I Sverige finns inget kontinuerligt arbete i att förebygga olyckor med barn på lantbruk, utan endast enstaka kampanjer genom LRF (Lantbrukarnas riksförbund). Det finns inte heller obligatoriska undervisningsmoment om arbetsmiljö på de högre utbildningarna för de som är och kommer att bli chefer inom lantbruk.
Men det är inte endast barn på lantbruk som är olycksdrabbade, utan även äldre lantbrukare är mer utsatta än många andra yrkesgrupper. Eftersom lantbrukare i hög grad är en livsstil, fortsätter man ofta jobba långt upp i ålder. Syn, hörsel och reaktionsförmåga försämras men trots det fortsätter man arbeta som man alltid har gjort.
- Äldre lantbrukare är svårare att påverka till förändring än yngre – många gör som de alltid har gjort vilket med högre ålder kan innebära säkerhetsrisker. Vi har tittat på vilka åtgärder som gjorts för att minska skador och dödsfall bland äldre lantbrukare. Resultaten, som publiceras senare i höst, var nedslående, säger Kerstin Nilsson och fortsätter:
- Det är anmärkningsvärt att trots hög skaderisk och många dödfall inom lantbruket, så finns det bara tre åtgärdsprogram som blivit utvärderade i hela världen. Vi behöver sätta in mer forskning om hur vi kan förändra och förbättra de här miljöerna och utvärdera och dokumentera resultatet så att vi inte behöver uppfinna hjulet om och om igen angående verkningsfullt förebyggande arbetsmiljöarbete.
Åsa Hansdotter