Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Laser ska hjälpa för tidigt födda barn

Laser kan om några år komma att användas på neonatal-klinikerna för att få en mer fullödig bild av lungkapaciteten än vad dagens röntgen kan ge. Här demonstreras tekniken på Astrid Johansson.
Laser kan om några år komma att användas på neonatal-klinikerna för att få en mer fullödig bild av lungkapaciteten än vad dagens röntgen kan ge. Här demonstreras tekniken på Astrid Johansson.

Barn som föds före vecka 30 behöver ofta hjälp med andningen för att överleva. Idag använder man röntgen för att diagnosticera lungornas tillstånd, men tekniken är inte riskfri och bilder kan endast tas då och då. Nu har forskare i atomfysik utvecklat en laserbaserad, ofarlig analysmetod som förhoppningsvis kommer kunna övervaka det lilla barnets tillstånd kontinuerligt. Då blir det enklare att snabbt sätta in rätt insatser.

Metoden har redan framgångsrikt testats på över 30 barn vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Nu får Stefan Andersson Engels, professor i atomfysik och Vineta Fellman, professor på neonatal-kliniken, två miljoner kronor från EU för att vidareutveckla tekniken till en fungerande medicinteknisk utrustning som kan användas ute på sjukhusen.

– Man lägger den här lilla stetoskop-liknande apparaten mot bröstkorgen. Här på skärmen ser man syrenivån, säger Patrik Lundin, forskare i atomfysik vid LTH.

I dag är det svårt att hela tiden ha korrekta inställningar på respiratorn då barnets situation förändras över tid. Man måste fylla ut lungorna för att ge tillräcklig syresättning – men utan att skada lungvävnaden vilket kan hända om trycket råkar bli för stort. Med den här utrustningen får läkare mer information jämfört med röntgen.

Laserljuset som används är svagt och helt ofarligt för barnet. Tekniken är sprungen ur mångårig forskning inom tillämpad laserspektrospi vid Lunds Tekniska Högskola. Andra laser-tillämpningar som utvecklats vid avdelningen är bland annat cancerbehandling och icke förstörande provning av matförpackningar. 

– På sikt hoppas vi att denna teknik också ska kunna användas inom intensivvården på nyfödda, för att styra exempelvis respiratorinställningarna, berättar Vineta Fellman.

Om allt går enligt planerna förväntas tekniken finnas ute på klinik om 6-7 år.

Studien med de 30 barnen är inskickad men ännu ej publicerad. Länk till tidigare vetenskaplig publikation: ”Noninvasive monitoring of gas in the lungs and intestines of newborn infants using diode lasers: feasibility study”

Fakta/bakgrund

Tekniken har uppfunnits av Sune och Katarina Svanberg, professor i atomfysik vid LTH respektive läkaren och professor i medicin vid Lunds universitet. Andra forskare och läkare har sedan vidareutvecklat tekniken.

Tekniken har fått namnet GASMAS, “gas in scattering media absorption spectroscopy”. I projektet ingår även avknoppningsföretaget Gasporox som tidigare bildats för att utveckla andra tillämpningar av tekniken. Projektet är ett så kallat Eurostarsprojekt som beviljas av EUREKA och finansieras genom svenska Vinnova för de svenska parterna, Lunds Universitet och Gasporox. Dessutom medverkar Gasporox norska teknikpartner Norsk Elektro Optikk och det tyska laserföretaget Nanoplus. De två sistnämnda ska utveckla ny signalbehandling och nya lasrar som behövs för att göra tekniken tillräckligt känslig och robust. Projektets totala budget är 23 miljoner kr varav drygt hälften finansieras av bidrag och resten av deltagarna själva.

Kontakt

För ytterligare information, kontakta Stefan Andersson-Engels, professor atomfysik, +46462223121, stefan.andersson-engels@fysik.lth.se , Patrik Lundin, forskare atomfysik, 046-222 41 38, 073-422 85 79,patrik.lundin@fysik.lth.se eller Emilie Krite Svanberg, läkare och doktorand, emilie.krite_svanberg@med.lu.se eller Johannes Swartling, Gasporox, jsw@gasporox.se‎

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.