Filmmaterialet/YouTube-länken kan bäddas in eller sändas i originalformat. För frågor kring filmmaterialet, kontakta Johan Nyman, johan [dot] nyman [at] rektor [dot] lu [dot] se

För studien står fetma- och diabetesforskaren Karin Berger och doktoranden Lovisa Heyman. De har använt sig av en typ av möss som lätt lägger på sig fett, och som därför kan anses motsvara människor med övervikt och risk för diabetes.
En del av mössen fick en lågfettskost, men merparten av djuren fick en kost med mycket fett. De delades sedan in i olika grupper där alla utom en kontrollgrupp fick någon sorts bär – lingon, blåbär, hallon, kråkbär, björnbär, katrinplommon, svarta vinbär och açaibär.

När mössen jämfördes efter tre månader visade sig lingongruppen ha de överlägset bästa resultaten. De lingonätande mössen hade inte gått upp i vikt mer än de möss som fått en lågfettskost, och även deras blodsocker- och insulinvärden liknade värdena hos " lågfettsmössen". Kolesterolhalterna och fettvärdena i levern var också lägre än hos de djur som fått högfettskost utan bär.
Enligt lundaforskarna har det aldrig gjorts någon liknande studie med lingon förut.

- Skälet är nog att lingon mest äts i Skandinavien. På internationella konferenser har jag alltid fått börja med att förklara vad "lingonberries" är, och visa upp en burk med lingon som jag tagit med mig, säger Lovisa Heyman.
Svarta vinbär och blåbär hade också goda effekter, om än inte lika starka som hos lingonen. Açaibären däremot hamnade på en klar jumboplats, fast de egentligen tagits med i studien av motsatt skäl – forskarna ville se hur väl de nordiska bären klarade jämförelsen med det brasilianska "superbäret". Detta skulle, trodde man, ge de allra bästa resultaten.

-  I stället blev det tvärtom. Açaibären gav i vår studie både ökad vikt och höga fettvärden i levern, säger Karin Berger.
Enligt hennes uppfattning används açaibären i sitt hemland Brasilien främst som energitillskott. Det är i USA och Europa som açai kommit att marknadsföras som ett "superbär" med en mängd fina hälsoeffekter, bland annat viktnedgång.
Lingonens goda resultat kan bero på deras innehåll av speciella så kallade polyfenoler, tror forskarna. I sitt fortsatta arbete ska de försöka förstå lingoneffektens mekanismer på molekylär nivå.

De ska också se om effekten kan ses också hos människor.
-  Våra möss fick så mycket som en femtedel av sin mat i form av lingon. En så hög andel är ju inte realistisk för människor. Men målet är inte heller att få så dramatiska effekter som hos "högfettsmössen", utan snarare att förebygga fetma och diabetes genom ett tillskott av bär till en mer normal kost, menar Karin Berger.

Forskningen har ägt rum inom ramarna för Antidiabetic Food Centre, ett forskningscentrum vid Lunds universitet vars mål är just att förebygga diabetes med hjälp av en bra kost.
Att börja sleva i sig lingonsylt vill lundaforskarna dock inte rekommendera. Dels kan kokningen påverka bärens innehåll av nyttigheter, dels innehåller ju sylt mycket socker. Frysta lingon på filen eller i t.ex. en smoothie är betydligt bättre.
- Och om någon undrar: ja, vi äter själva lingon regelbundet numera! säger Lovisa Heyman.

Ingela Björck

Studien
Evaluation of Beneficial Metabolic Effects of Berries in High-Fat Fed C57BL/6J Mice
Författare: Lovisa Heyman, Ulrika Axling, Narda Blanco, Olov Sterner, Cecilia Holm och Karin Berger.
Journal of Nutrition and Metabolism, Volume 2014 (2014), Article ID 403041