Bakterien Haemophilus influenzae är en luftvägsbakterie som bl.a. orsakar öroninflammation och försämrad prognos för KOL-patienter. I mer sällsynta fall kan den också leda till hjärnhinneinflammation och blodförgiftning.
- Genom att ta hjälp av ett särskilt protein kan Haemophilus-bakterierna mata varandra med järn och på så vis gynna sin överlevnad i människokroppen. Att bakterierna kan samspela på detta vis är en ny upptäckt som påverkar framtida forskning och utvecklingen av vaccin och behandlingar, berättar Kristian Riesbeck, överläkare och professor vid Lunds universitet.
Alla levande organismer i kroppen behöver järn för att klara sin överlevnad. Järnet kan fångas upp via proteiner som cirkulerar i blodet. Tidigare forskning, bl.a. från samma forskargrupp, har visat att bakteriernas ytskikt utformats så att proteiner av rätt typ kan fästa där.
- Järnet är hårt bundet i kroppen men bakterierna försöker på olika vis att komma åt det, förklarar Kristian Riesbeck.
I fallet med Haemophilus influenzae kan bakterierna binda järn till ett särskilt protein, protein E. Till skillnad mot tidigare, då det endast varit känt att bakterierna kan tillgodogöra sig det upptagna järnet för eget bruk, framkom det nu i laboratorieanalyser att bakterierna på ett sinnrikt vis kan dra nytta av varandra. De med järn uppladdade bakterierna kunde överföra en del av sin last till andra Haemophilus-bakterier i närområdet som behövde tillskott.
- Protein E är en stark vaccinkandidat mot infektioner som ofta drabbar KOL-patienter och är nu med i en klinisk prövning. Fynden stärker teorierna om att vaccinkandidaten har stor betydelse för Haemophilus vilket talar för att ett vaccin skulle kunna fungera, berättar Tamim Al Jubair, doktorand i samma forskargrupp.
Forskargruppen planerar nu att testa om andra bakterier, framför allt pneumokocker, kan dra nytta av Haemophilus protein E på likartat vis för att komma åt järn i samband med infektioner. Haemophilus och pneumokocker är de vanligaste bakterierna som man ser vid öron-, bihåle- och lunginflammation.
De nya rönen presenteras i den medicinska tidskriften International Journal of Medical Microbiology.
Läs studien “Haemophilus influenzae stores and distributes hemin by using Protein E” här:
http://www.journals.elsevier.com/international-journal-of-medical-microbiology/
Vaccin – så funkar det
Genom vaccination blir man immun utan att först behöva insjukna och exponera sig för en sjukdoms risker. Kroppen tillförs en mindre mängd av det smittämne som man vill skydda sig mot (t.ex. ett virus eller en bakterie). Ämnet kallas antigen.
Antigenerna är vaccinets viktigaste komponent. För att hitta de mest lämpliga antigenerna för ett vaccin kartlägger först forskarna hur de smittbärande partiklarna uppträder och fungerar. Hur får de fäste och hur angriper de kroppens olika system? I modern forskning sker kartläggningen på molekylnivå för att man ska kunna plocka ut ett antigen som med stor precision motsvarar de eftersökta egenskaperna.
Ofta tillsätts även adjuvans, ett medel för att förstärka effekten. Väl i våra kroppar kommer antigenet leda till att vi bildar s.k. antikroppar som skyddar oss mot sjukdomen.