Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är en typ av bakterier och den vanligaste orsaken till infektioner såsom öroninflammationer och lunginflammationer. Globalt är pneumokocker ett mycket stort problem. Årligen leder de till nästan en halv miljard infektioner som behöver läkarvård samt att elva procent av jordens barn under fem år dör.
De vacciner som används idag, och som bl.a. ingår i det svenska vaccinationsprogrammet, brottas med tre grundläggande problem:
- De har avtagande effekt över tid.
- De fungerar sämre i låginkomstländer i Afrika och Asien där problemen med sjukdom och dödlighet är allra störst.
- De slår ut bakterietyper även när vi bär på dem som en del av vår normalflora och de inte orsakar infektion.
- Det blir en tillfällig förbättring, därefter vinner pneumokockvarianter som vaccinet inte skyddar mot terräng och andra bakteriearter som kan ställa till större problem tränger sig in i luftvägarna, menar Anders Håkansson, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet.
Han har tidigare kartlagt hur pneumokocker i näsa och svalg övergår från bärarskap utan symtom till att orsaka infektion. Nu har han tillsammans med forskargrupper i USA (som leds av forskarkollegerna Blaine Pfeifer, Charles Jones och Terry Connell) kartlagt vilka pneumokocktyper som främst orsakar infektion idag, samt också ringat in kandidater till ett nytt målstyrt vaccin mot dessa och flera andra pneumokocktyper.
Lösningen enligt dem är att slå ut endast de infektionsbringande pneumokockerna och därefter låta de övriga vara kvar i stället för att, som med dagens vacciner, slå ut allihopa.
- De flesta pneumokockbakterierna sitter snällt och tyst under större delen av tiden. Det finns ungefär 3,5 miljarder bärare av pneumokocker och majoriteten av dessa personer är inte infekterade. Genom att låta merparten av bakterierna vara och inrikta oss på de som orsakar sjukdom kanske vi hittar en långsiktig lösning. Då får vi ett bra skydd och slipper en upprepad jakt för att vaccinerna ska hålla jämna steg med infektionshotet, säger Anders Håkansson.
Problemet uppstår nämligen, enligt Anders Håkanson och hans kolleger, när andra bakterier övertar de eliminerade bakteriernas utrymme. Det kan bli nya, listigare penumokockvarianter som vaccinet inte biter på, men också vissa typer av kraftigt antibiotikaresistenta bakterier, t.ex. stafylokocker. Det är därför bättre att målstyra vaccinet så att det tillåter oss att fortsätta att vara bärare av pneumokocker när de inte orsakar infektion, men att slå ut dem när de gör det, resonerar forskarna.
De inledande studierna på möss har visat på hög träffsäkerhet:
- Resultaten är väldigt lovande. Vi fortsätter nu med laboratoriestudier för att öka kunskapen om översättbarheten till människa. Vid positivt resultat väntar därefter kliniska studier, säger Anders Håkansson.
Vaccinkandidaterna, som alla är ytproteiner med liten variation mellan bakteriestammar, har dessutom egenskaper som möjliggör billig tillverkning och enkel distribution utan krav på kylförvaring.
Resultaten har nyligen publicerats i två studier, i tidskrifterna PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences, USA) och Infection and Immunity.
Studierna har bl.a. finansierats av Vetenskapsrådet och National Institutes of Health, USA.
Björn Martinsson