Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Många bäckar små ger hopp om digitalt Ravensbrück-arkiv

Ravensbrück
Ravensbrück

Internationella Förintelsedagen den 27 januari uppmärksammar befrielsen av de fångar som 1945 fritogs från koncentrationslägret i Auschwitz. Vid Lunds universitet finns Ravensbrück-arkivet, en omfattande samling intervjuer med överlevande från koncentrationslägret med samma namn. Lägret var unikt i det att det byggdes uteslutande för kvinnor och barn. För att bevara den historiskt viktiga skatten till eftervärlden krävs ett omfattande digitaliseringsarbete av materialet. Tack vare ett USA-baserat insamlingsinitiativ ser det nu ut som att finansieringen av databasen snart kan vara i hamn.

Digitaliseringen av Ravensbrück-arkivet vid Lunds universitetsbibliotek (UB) är ett omfattande men absolut nödvändigt arbete. Det menar Håkan Håkansson, docent och bibliotekarie vid UB, tillika ansvarig för arkivet.- Materialet är unikt på många sätt. Intervjuerna med överlevarna gjordes direkt efter krigsslutet, bara några månader efter att de befriats. Det innebär att vittnesmålen är avsevärt mer detaljerade och tillförlitliga än andra dokumentationsprojekt som gjorts senare. Intervjuerna utfördes också efter källkritiska principer, med avsikten att de skulle ha tillräckligt stor tillförlitlighet för att kunna användas i domstolar och i samband med rättegångsprocesser.

Samlingen består till stor del av djupintervjuer och ger en ovanligt omfattande och gripande bild av vad överlevarna upplevde under sina år i Ravensbrück och i andra koncentrationsläger. Totalt innehåller arkivet över 500 enskilda vittnesmål (mer än 5000 tätskrivna sidor) som redogör för förhållandena i Ravensbrück, Bergen-Belsen, Dachau, Majdanek, Sachsenhausen, Neuengamme och Auschwitz.

- Vittnesmålen bekräftas även av det ytterst omfattande nazistiska dokumentmaterial som fördes och som också ingår i arkivet. Det handlar exempelvis om officiella listor över alla som avrättats i lägret, listor över fångtransporter, kartor över lägren, namnlistor över de som bodde i barackerna, liksom journaler över medicinska experiment och namnlistor över alla som fördes med bussar till Sverige.

I arkivet ingår även en stor mängd dagböcker, brev, teckningar, fotografier och andra personliga ägodelar som tillhört fångarna under deras tid i lägren. Totalt handlar det om hundratusentals dokumentsidor som vart och ett är bokstavligen unikt, det vill säga det existerar endast i ett enda exemplar, i just detta arkiv.

Läs mer på Donationskampanjens sida


 

 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.