Europeiska forskningsrådet, ERC, har offentliggjort vilka forskare som får pengar i årets omgång av den åtråvärda utlysningen Advanced Grant. Av de tio anslag som gick till Sverige landade två hos Naturvetenskapliga fakulteten vid Lunds universitet, närmare bestämt hos biologiprofessorerna Dennis Hasselquist och Eric Warrant.
Dennis Hasselquists forskningsprojekt handlar om i vilken utsträckning lättare infektioner riskerar att förkorta livslängden hos enskilda individer.
– Milda sjukdomar kan till synes vara harmlösa, men de kan medföra kostnader som manifesteras senare i livet, säger Dennis Hasselquist.
Rent praktiskt innebär det att han ska studera om enklare infektioner bidrar till att förkorta kromosomändarna i arvsmassan. Kromosomernas ändar, de så kallade telomererna, skyddar arvsmassan från skador. Det är sedan tidigare känt att ju längre kromosomändar man har desto större chans har man att leva länge.
Forskning på telomerer och deras möjliga inblandning i åldrande låg bakom Nobelpriset i medicin 2009. Sedan dess har forskningen kring telomerer ökat lavinartat, men enligt Dennis Hasselquist är man fortfarande förvånansvärt oeniga om betydelsen av telomerernas längd för kroppsligt åldrande och vad det är som får telomerer att förkortas snabbare.
– Kopplingen mellan immunförsvaret och telomerförkortning är inte välstuderat och speciellt inte från ett evolutionärt perspektiv. Jag hoppas med min forskning ge viktiga bidrag till förståelsen av dessa omdebatterade frågor. Detta är superintressant eftersom det har med åldrandets gåta att göra, säger Dennis Hasselquist.
En annan del av projektet handlar om att ta reda på hur föräldrars ålder och deras egen telomerlängd påverkar avkommans telomerlängd. Dessutom kommer Hasselquist att undersöka en särskild grupp av gener som är centrala i immunförsvaret. Syftet är att studera den genetiska bakgrunden till varför immunförsvaret ibland orsakar hälsoproblem genom att attackera kroppens egna celler, så kallade autoimmuna reaktioner. Hela ERC-projektet bygger på studier av vilda fåglar samt burfåglar, men de grundläggande mekanismerna på cellnivå är av intresse även ur ett människoperspektiv.
– I ett mer generellt och tillämpat perspektiv är det sistnämnda delprojektet mycket intressant för att förstå bakgrunden till autoimmuna sjukdomar och varför de tycks öka i länder med hög levnadsstandard, säger Dennis Hasselquist.
Det andra ERC-projektet, knutet till professor Eric Warrant, handlar om ett slags sjätte sinne hos insekter, ett så kallat magnetsinne. En magnetisk kompass har tidigare bekräftats hos säsongsflyttande ryggradsdjur med relativt sett stora hjärnor, exempelvis flyttfåglar, sköldpaddor och fiskar.
– Men hos säsongsflyttande insekter med sina pyttesmå hjärnor har användningen av en magnetisk kompass inte tidigare fastställts med säkerhet, säger Eric Warrant.
Preliminära data från hans forskning på nattfjärilar i Australien visar att Bogongfjärilen använder sig av ett magnetsinne för att utnyttja jordens magnetfält som en kompass. Bogongfjärilen flyger varje år 100 mil tur och retur i sydöstra Australien. Miljarder Bogongfjärilar kläcks varje vår. Utan erfarenhet av varken flyttväg eller destination flyger de till Snowy Mountains-området där de söker sig till svala grottor som ligger närmare 2000 meter över havet. Här går fjärilarna i vila under 3-4 månader.
I början av hösten lämnar de grottorna och flyger tillbaka till den plats där de kläcktes. Där parar de sig, lägger ägg och dör sedan. Hur hittar Bogongfjärilarna till grottorna? Och flera månader senare, tillbaka till sin födelseplats? Var i nattfjärilens nervsystem finns det magnetiska sinnesorganet, hur är det uppbyggt och hur fungerar det? Dessa frågor hoppas Eric Warrant få svar på i det nya projektet.
– Bogongfjärilen är ett utmärkt modellsystem för att undersöka hur information från jordens magnetfält upptäcks och tolkas av nervsystemet, en grundläggande fråga som hittills är helt obesvarad och som är något av en holy grail inom sinnesbiologin, säger Eric Warrant.
Projektet är grundforskning, men många aktörer inom industrin och militären är intresserade av hur säsongsflyttande djur navigerar över enorma avstånd och vilken sinnesinformation som används för att hitta en specifik men okänd destination långt hemifrån.
– I en politiskt osäker värld där GPS och andra konstgjorda navigeringssystem är mycket sårbara har det blivit högst intressant att hitta svaren på hur djuren har löst liknande problem, säger Eric Warrant.
Den 28 april håller de båda forskarna ett populärvetenskapligt föredrag på engelska om sina projekt. Allmänheten är välkommen. Föredraget arrangeras av Naturvetenskapliga fakulteten i Astronomihuset på Sölvegatan i Lund. Tid: kl 12.15-13.00.
Lena Björk Blixt