– Mentala konton eller mental bokföring är ett begrepp Thaler är väldigt känd för. Det handlar om de konton vi skapar i huvudet för att kategorisera våra ekonomiska transaktioner: ett nöjeskonto, ett sparkonto och så vidare. En av anledningarna till att vi gör detta är att det kan hjälpa oss till självkontroll, och motstå frestelser, säger Erik Wengström, forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
– Det är ett sätt för oss att tygla vår konsumtion. Många har ett maxbelopp för sig själva när de går till Systemet, till exempel. De kan tänka: ”Jag får inte handla för mer än 100 kronor.” Sedan går man ut på gatan och köper en kaffe för 40 kronor, utan att blinka.
För kaffet och spriten bokförs inte på samma mentala konto.
Göra det lite svårare att nalla
Om du har barn, så kanske du har konton på banken som du namngett efter dem. Det handlar också om mental bokföring.
– Vi gör så för att försvåra för oss själva att nalla av de pengar som är avsedda för andra ändamål, säger Erik Wengström.
Ett annat område där mekanismerna med mentala konton blir tydligt är när det handlar om gåvor.
– Vilka är de perfekta sakerna att ge bort? Jo, de finns där folk har smala egna konton: vad gäller vin, blommor, choklad sätter många av oss rätt snäva gränser för sig själva vilket gör att det inte krävs så mycket för att det ska kännas som en bra gåva. Du blir ju mycket gladare för choklad till ett värde av 200 kronor, än av att få samma summa i kontanter, säger Erik Wengström.
Vi har en aversion mot förluster
Vi baserar helt enkelt våra enskilda, ekonomiska beslut på vilken effekt de får på sitt lilla konto, än på vad som händer med hela vår ekonomi.
– Det skulle bli för kognitivt krävande att ta alla besluten simultant. När man köper en frysbox påverkar det möjligheten att göra den där semesterresan, säger Jerker Holm, professor på Ekonomihögskolan.
Att vi inte alltid är så rationella när det kommer till ekonomi är någonting som intresserat forskningen länge. Richard H. Thaler har visat att vi ofta värderar saker vi äger väldigt mycket högre än om vi inte äger dem – och det gör att vi ogärna gör oss av med någonting även om vi erbjuds kompensation. Jerker Holm berättar vidare:
– Att Socialdemokraterna inte ville ta bort jobbskatteavdragen vid förra valet, kan förklaras med Thalers teorier om aversion mot förluster.