Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Motståndet mot Trump växer på flera fronter

På många håll i USA protesteras det mot Donald Trump och hans politik. Det sker bland annat i sociala medier, genom demonstrationer och som nu senast när många av de amerikanska fotbollsspelarna i NFL valt att stå på knä när nationalsången spelas.
Dana R. Fisher, amerikansk sociolog och gästforskare vid Lunds universitet, skriver nu en bok om "the Resistance".

I sin forskning undersöker hon vilka det är som gör motstånd mot Trumps och hans administration, inte minst genom demonstrationer: March for Science, Women's March, People's Climate March, Equality March for Pride and Unity och nu senast March for Racial Justice.

Baserat på din forskning – vad vet vi om de människor som är aktiva i motståndet mot Donald Trump, till exempel genom att vara med i March for Racial Justice?

– Motståndet fortsätter att växa och de som väljer att engagera sig fortsätter att göra det. Precis som i tidigare demonstrationer så säger de allra flesta (96,8 procent) att valresultatet 2016 var viktigt för deras beslut att delta i demonstrationen. Många har också deltagit i flera av de andra demonstrationerna. 52 procent av de tillfrågade har också varit med på något lokalt möte under det senaste året. Detta är särskilt intressant, eftersom grupperna i motståndet mot Trump har fokuserat på den strategin.

När det gäller March for Racial Justice i lördags så visar dina siffror att 70 procent av de medverkande är högutbildade och att 62 procent av deltagarna är vita, vilket ligger i linje med tidigare demonstrationer. Varför är vissa grupper så mycket mer engagerade än andra, trots att det verkar finnas ett ökande intresse för dessa frågor?

– Hittills ser det ut som om ”the Resistance” främst mobiliserar högutbildade amerikaner. I March for Racial Justice såg vi en högre andel icke-vita protesterande, vilket är logiskt med tanke på temat för protestmarschen. En sak som är intressant är att andelen personer som röstade på Clinton minskar för varje demonstration. Det tyder på att fler och fler som stödde Trump eller som inte röstade väljer att engagera sig i motståndet mot honom.

Under förutsättning att Trump sitter kvar så tror jag att motståndet kommer att fortsätta växa

På tal om NFL-spelarna protester och aktivisterna under hashtaggen #TakeAKnee på twitter – detta verkar inte ha påverkat protestmarschens storlek, trots att det också handlar om hur svarta behandlas i USA. Är detta ett tecken i vår tid, att människor hellre engagerar sig på sociala medier än ger sig ut på gatorna för att protestera?

– Min tolkning av deltagandet i March for Racial Justice och March for Black Women är att det var stort. När det gäller #TakeAKnee så finns det inga data på vilka som medverkar, förutom de sportstjärnor som syns i media. Det finns ingen anledning att anta att detta skulle engagera fler lågutbildade än det bredare ”the Resistance”.

Hur tror du att den här motståndsrörelsen kommer att utvecklas under de kommande tre-fyra åren? 

– Tre-fyra år är en för lång tid för att jag ska kunna förutse vad som kommer att hända. I november 2018 är det ett viktigt mellanårs-val till kongressen och det är ungefär så långt fram vi kan se. Utgången av det valet kommer att avgöra vad som behövs för motståndsrörelsen i form av gräsrotsaktivism. Under förutsättning att Trump sitter kvar så tror jag att motståndet kommer att fortsätta växa och engagera progressiva amerikaner på gatorna såväl som i olika valdistrikt och i oväntade former där olika kända personer använder sina arenor och plattformar, som nu med de professionella fotbollsspelarnas protester. Jag tror också att ”the Resistance” kommer att spela en roll i valet 2018, även om dess relation till det demokratiska partiet är väldigt oklar.

Lotte Billing/Jonas Andersson

 

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.