- Vi har visat att nästan tusen gener i muskelcellen förändras över tid. Vi visar också att fysisk aktivitet bromsar förloppet, man kan säga bromsar det muskulära åldrandet, säger Ola Hansson, ansvarig forskare för kartläggningen som publicerats i tidskriften Skeletal Muscle.

Åldrande innebär en fortlöpande förlust av muskelmassa och styrka samt en ökande inlagring av fett och stödjevävnad.  När vi blir äldre förlorar vi mellan 2,5 till 4 procent i benstyrka per år, män i högre utsträckning än kvinnor. Äldre personer strax under 70 år har jämfört med 30 år yngre en nästan halverad syreupptagningsförmåga, vilket är ett mått på den fysiska kapaciteten/konditionen.
Forskarna talar om två sorters åldrande, det kronologiska, det vill säga det antal år vi är, och det biologiska, den fysiska förmågan.

I sin studie av de molekylära mekanismerna bakom musklernas åldrande har forskarna funnit två huvudsakliga förändringar i den åldrande muskelcellen. Den ena är en sjunkande aktivitet i de gener som reglerar mitokondriernas arbete (cellens kraftverk).
- Det är den mest betydelsefulla förändringen som vi ser i muskelcellen som är kopplad till åldrande, berättar Ola Hansson.
Den andra är en ökad aktivitet i det så kallade komplementsystemet (en del av vårt immunförsvar).
- Vilket orsakar en låggradig kronisk inflammation som negativt påverkar muskelns kapacitet.
För en del av generna påverkar övervikt och fetma genaktiviteten i muskelcellen på liknande sätt som ökande ålder.

Forskargruppen kan även visa att fysisk aktivitet motverkar skelettmusklernas biologiska åldrande.
- Det är påfallande att av de 21 gener som reglerar syreupptagningsförmågan arbetar 20 av dem i motsatt riktning mot åldrande, det vill säga när stigande ålder gör att genaktiviteten i mitokondrierna minskar så gör träning att den ökar, konstaterar Ola Hansson.
På samma sätt är det med generna som styr komplementsystemet vilka får en ökad och skadlig aktivitet med åren så minskar fysisk aktivitet genaktiviteten.
- Det är inte fel att säga att träning bromsar det muskulära åldrandet.
Bakom atlasen över genaktiviten i muskelcellen ligger ett mycket stort arbete, forskarna har använt data andra forskare samlat in och publicerat i olika sammanhang. Problemet är att det tidigare inte varit användarvänligt.
- Olika grupper har använt olika tekniker och olika sätt att sammanställa sina resultat. Vi har ordnat resultaten från mängder av undersökningar på ett enhetligt sätt och publicerat dem på internet till gagn för alla forskare som är intresserade. Vi har verkligen rättat till en brist, säger Ola Hansson.

Den nya atlasen öppnar vägen för studier som kan svara på frågor exempelvis om det är skillnad mellan män och kvinnor vad gäller förändringar i genaktivitet vid fysisk aktivitet och vilken roll kroppsvikten spelar.

Tord Ajanki