Åldersförändringar i gula fläcken (AMD) drabbar främst äldre. I Sverige insjuknar årligen 4 000-5 000 personer, och i den industrialiserade världen beräknas mer än 10 procent av befolkningen över 75 år ha synproblem orsakade av AMD. I de flesta fall saknas verkningsfulla behandlingsmetoder.
- Vi har lyckats visa att en ovanlig mutation i en gen som kodar för ett av kroppens proteiner, komplementhämmare faktor I, mycket starkt ökar risken för utveckling av AMD. Vi kunde konstatera att mutationen hade kraftig effekt på proteinets funktion både i laboratoriestudier och djurmodell, berättar Anna Blom, professor i proteinkemi vid institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet.
Forskningen är ett samarbete med Radboud-universitetet i holländska Nijmegen. Laboratoriet i Malmö har genomfört proteinkemiska analyser medan forskarna i Nijmegen har gjort genetiska studier på patienter.
Tidigare forskning har visat att vanligt förekommande genetiska varianter (s.k. polymorfismer) av bl.a. en annan komplementhämmare (faktor H) bidrar till sjukdomen, och att dessa varianter återfinns hos ungefär hälften av AMD-fallen. Men när det gäller vilka genetiska mekanismer som ligger bakom sjukdomen hos den andra hälften har forskarna i stort sett svävat i okunnighet tills nu. Med de nya fynden öppnas nu möjlighet för forskning kring behandling och diagnostik även för dem. Forskningen är ännu i sin linda, understryker Anna Blom:
- Det var endast ett fåtal patienter som hade just den mutation som vi lyckats koppla till AMD. Men för dessa patienter är mutationen sannolikt den genetiska faktor som ökar sannolikheten för sjukdomen. Det blir spännande att leta efter fler ovanliga mutationer, bl.a. i andra komplementhämmare. Var och en kan de ha stor påverkan på sjukdomen hos en mindre grupp patienter. Det är därför viktigt att det ges förutsättningar för fortsatt forskning.
Ett mål är att i framtiden kunna erbjuda den sökande en genetisk analys som underlättar diagnos och val av effektiv behandling. Analysen görs då med hjälp av ett blodprov.
För närvarande pågår kliniska prövningar i flera länder av den första och hittills enda medicin på marknaden som har komplementsystemet som måltavla. Idag används den för bl.a. blodsjukdomen hemolytisk anemi (PNH) och det undersöks nu om den även fungerar på njursvikt samt AMD.
- Medicinen är mycket dyr och har vissa biverkningar då den verkar på komplementsystemet i hela kroppen. Personligen tror jag att vi även behöver få fram nya, mer nischade läkemedel för lokal behandling i ögat, säger Anna Blom.
Komplementhämmare finns i stora mängder i vävnader och blod och deras uppgift är att bromsa komplementsystemet, en del av kroppens medfödda immunförsvar. Enligt rådande hypotes är komplementsystemet överaktivt hos personer med AMD, med följden att vävnad i ögat skadas.
Resultaten är publicerade i tidskriften Nature Genetics, online 19 maj 2013.
A functional variant in the CFI gene confers a high risk of age-related macular degeneration
Författare: Johannes P.H. van de Ven, Sara C. Nilsson, Perciliz L. Tan, Gabriëlle H.S. Buitendijk, Tina Ristau, Frida C. Mohlin, Sander B. Nabuurs, Frederieke E. Schoenmaker-Koller, Dzenita Smailhodzic, Peter A. Campochiarro, Donald J. Zack, Maheswara R. Duvvari, Bjorn Bakker, Codrut C. Paun, Camiel J.F. Boon, Andre G. Uitterlinden, Sandra Liakopoulos, B. Jeroen Klevering, Sascha Fauser, Mohamed R. Daha, Nicholas Katsanis, Caroline C.W. Klaver, Anna M. Blom, Carel B. Hoyng & Anneke I. den Hollander
Mer information
Anna Blom, professor i proteinkemi, institutionen för laboratoriemedicin i Malmö vid Lunds universitet, 040-33 82 33, 070-415 06 82, anna [dot] blom [at] med [dot] lu [dot] se (anna[dot]blom[at]med[dot]lu[dot]se)