Du är här

Naturens kolupptag riskerar att minska

kolbalanskarta
Projicerad förändring i kolbalans. Områden med en större risk för försvagat kolupptag är röda. I grönt visas områden som kan komma att ta upp mer kol. Områden där projiceringarna är statistiskt säkerställda indikeras med diagonala linjer.
Den svenska naturens förmåga att ta upp koldioxid i mark och växter kan minska i framtiden. Det visar en ny global studie ledd av forskare från Lunds universitet. Resultaten pekar på att effekterna blir störst på nordliga breddgrader och under vintertid.

I studien har man för första gången använt sig av de senaste klimatprojektionerna, som tagits fram för IPCC:s nästa rapport med fokus på framtidens globala kolbalans. IPCC är FN:s internationella klimatpanel som med hjälp av ett stort antal forskare från olika länder sammanställer kunskapsläget vad gäller klimatförändringarna på jordklotet.

– Just nu tas 30 procent av människans globala kolutsläpp upp av mark och växter. Detta är en oerhört viktig ekosystemtjänst, som minskar ökningen av växthuseffekten och bromsar klimatförändringen. Men vi kan inte räkna med att det kommer att fortsätta. Den stora frågan är inte om utan när det vänder, säger Anders Ahlström, doktorand vid Lunds universitet, institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap.

– Vår studie är den första som visar hur kolbalansen kan bli i framtiden, enligt de nya och förhoppningsvis förbättrade klimatprojektioner som kommer att ligga till grund för klimatforskning och policydiskussioner under flera år framåt. Och tyvärr så visar den att naturens kolupptag i mark och vegetation snarare kommer att minska än öka. Det gör det ännu mer angeläget för det globala samhället att minska på fossilbränsleanvändandet och hindra skövlingen av skog, säger kollegan Benjamin Smith, professor vid samma institution.

Klimatmodellerna visar att de största temperaturförändringarna kommer att ske vintertid på norra halvklotet. Det är till stor del dessa temperaturförändringar som påverkar naturens förmåga att ta upp kol. Men de globala temperaturförändringarna säger inte så mycket om var eller hur det påverkar kolupptaget. Det som är viktigt är under vilken säsong som temperaturökningen är som störst, och i vilken typ av klimat förändringen sker: kallt, torrt, tropiskt och så vidare.

Kolbalansen är ett känsligt system. Stora mängder kol passerar ekosystemen varje år. Nästan 20 procent av all koldioxid i atmosfären tas upp av växter via fotosyntesen, men en nästan lika stor mängd släpps ut från växter och mark via cellandning respektive då gamla växtdelar förmultnar. Skillnaden mellan upptag och utsläpp, det vill säga kolbalansen, är känslig mot små förändringar i de styrande processerna. Om klimatförändringarna gynnar utsläppet av kol från marken mer än upptaget av växterna så minskar, försvinner eller vänder upptaget av kol till att istället bli en källa.

Anna Kristiansson

Länk till artikeln

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu [dot] se

 

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen