– Det är såklart fantastiskt spännande och roligt, säger Pedro Fernandes Tavares, projektledare för lagringsringarna.
Installationen av den stora 3 GeV-lagringsringen på MAX IV startade för ett år sedan och driftsättningen har nu pågått i två veckor. Arbetet engagerar många forskare och tekniker ansvariga för bland annat kontrollsystem, upplinjering, radiofrekvens (RF) och strålskydd.
– Driftsättningen har gått smidigt, det är trots allt 140 magnetblock, med mer än 1400 individuella magneter, som ska finjusteras så att elektronstrålen kan ledas runt ringen, berättar Pedro Fernandes Tavares.
– Det mest glädjande är att vi inte har behövt styra och korrigera strålens riktning under dess färd runt den 528 meter långa ringen. Det betyder att magneterna är väldigt exakt linjerade, dvs. de ligger precis som de ska i magnetblocket men även att alla blocken står på exakt rätt ställe i ringtunneln. Vi pratar här om noggrannhet på tiotals mikrometer för komponenter som kan vara flera meter långa och väga upp mot flera ton. Det är ett mycket gott betyg åt både koncept, design och hantverk av denna helt nya tekniska lösning, avslutar Pedro Fernandes Tavares.
Arbetet fortsätter nu enligt tidplanen, bland annat med att slutföra och finjustera alla installationer i 3 GeV-ringen, installation och driftsättning av den lilla 1,5 GeV-ringen och av de första strålrören. Invigningen av MAX IV sker den 21 juni 2016, den ljusaste dagen på året för att inviga det skarpaste ljuset i världen.
Se och hör Christoph Quitmann, direktör på MAX IV, kommentera elektronstrålen: https://youtu.be/IwWs1gI4Ejw
Se en skärmdump som visar att elektronstrålen passerat samma punkt i ringen tre gånger: http://www.lu.se/sites/www.lu.se/files/firstbeam_maxiv.pdf
KORTA FAKTA OM MAX IV
• Den första juli 2010 bildades en gemensam nationell organisation under namnet MAX IV-laboratoriet. I denna organisation ingår två anläggningar: MAX IV som är under uppförande och nuvarande MAX-lab.
• MAX IV-laboratoriet öppnade för användare 1987 (då under namnet MAX-lab). Idag består laboratoriet av tre så kallade lagringsringar, MAX I-III, som är i drift fram till december 2015. Samtidigt byggs nästa generations anläggning, MAX IV, som bygger på ny teknik och vetenskapliga teorier som utvecklats vid MAX-lab under årtiondena.
• MAX IV blir den modernaste synkrotronljusanläggningen i världen och här kommer man att kunna undersöka material och biologiska strukturer. Det ger möjlighet till nya upptäckter och ny kunskap inom många forskningsområden, exempelvis inom materialvetenskap, medicin och miljöforskning.
• Idag kommer årligen drygt 1 000 forskare från hela Sverige och internationellt, för att göra experiment på laboratoriet. När MAX IV är fullt utbyggd räknar man med att anläggningen kan ta emot 2 500 tillresta forskare om året.
• På MAX IV kommer det finnas två lagringsringar, en stor och en mindre. Den stora ringen kommer att ha en omkrets på 528 meter, dvs. i storlek med Colosseum i Rom. Den mindre ringen kommer ha en omkrets på 96 meter. Fullt utbyggd kommer hela MAX IV-anläggningen att ha plats för 28-30 strålrör.
• I linjäracceleratorn sätter man fart på elektroner så de närmar sig ljusets hastighet. De förs sedan in i lagringsringen där man böjer deras bana med hjälp av magneter. Vid avböjningen avger elektronerna synkrotronljus som är ett oerhört intensivt ljus över ett brett våglängdsintervall. Ljuset leds ut till forskningsstationerna genom särskilda strålrör och det är här som själva experimenten sker.
• Invigning av den nya anläggningen sker den 21 juni 2016, den ljusaste dagen på året för att inviga det skarpaste ljuset i världen.
• MAX IV har flera finansiärer som bidrar till olika delar. Vetenskapsrådet, Lunds universitet, Vinnova, Region Skåne, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Finlands Akademi, Estland, ett konsortium av danska universitet och regioner samt Chalmers, Göteborgs universitet, Karlstads universitet, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska Högskolan, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Stockholms universitet, Sveriges Lantbruksuniversitet, Umeå universitet och Uppsala universitet.