- Vi tror inte att markören kan förutsäga vem eller vilka som kommer att göra suicidförsök. Men det kan vara en biologisk markör som visar på ett stresspådrag hos den grupp sårbara individer som lider av olika psykiatriska tillstånd så som ångest- och depressionssyndrom. Vi vill gärna testa markören i framtida psykiatriska studier och se hur den förändras av exempelvis livsstilsförändring, psykoterapi eller farmakologisk behandling, säger Daniel Lindqvist, docent i experimentell psykiatri vid Lunds universitet och ST-läkare vid Psykiatri Skåne
Forskarna har jämfört 37 patienter som varit inlagda vid psykiatrisk klinik efter suicidförsök med lika många friska kontrollpersoner. Cirka 70 procent i båda grupperna var kvinnor, övriga män, och medelåldern på patienterna cirka 40 år.
Jämfört med de friska kontrollpersonerna hade de suicidbenägna patienterna kraftigt höjda nivåer av mitokondriellt DNA i den cellfria blodplasma som studerats.
Forskarna fann också att den större mängden mitokondriellt DNA i plasma var kopplat till högre nivåer av kortisol i blodet. Kortisol är ett viktigt hormon i kroppens stressystem som i tidigare studier visat på höga nivåer hos deprimerade och suicidbenägna patienter, ett tecken på ett överaktivt stressystem.
Tidigare studier har visat på ökat mitokondriellt DNA i immunceller hos deprimerade personer och att detta är kopplat till stressande livshändelser. Djurstudier har också visat att ökad stress och kortisolnivåer är kopplat till högre mitokondriellt DNA, men den aktuella studien är den första som testats på psykiatriska patienter.
- Vi tror de höjda nivåerna hos de suicidnära patienterna beror på att de utsatts för svår stress under längre perioder än de friska personerna som vi jämfört med. En ökad nivå av kortisol kan leda till att celler i kroppen inte fungerar som de ska, vilket i sin tur bidrar till förhöjda halter av cellfritt mitokondriellt DNA i blodet, säger Lars Ohlsson, lektor vid Malmö högskola.
- Mängden mitokondriellt DNA i cellfri plasma är en ny och intressant markör för stress som kan användas i framtida psykiatriska studier, men resultaten behöver replikeras i andra grupper av patienter. En viktig fråga blir hur biomarkören förändras över tid i samband med att patientens symptom förbättras eller försämras, säger Åsa Westrin, docent i klinisk psykiatri vid Lunds universitet och överläkare vid Psykiatri Skåne.
Olle Dahlbäck