Artikeln "Struggling for one's name" av sociologerna Malin Åkerström, Katarina Jacobsson och David Wästerfors, publicerad i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Sociological Focus, uppmärksammar den moraliska och sociala kamp som en korruptionsanklagad person finner sig indragen i. Det handlar om en kamp för att rentvå sitt namn, försvara sin integritet och återupprätta sin heder.

Genom att sammanföra fallbeskrivningar och erfarenheter samt detaljstudera berättelser i intervjuer med mellanchefer och lägre tjänstemän i Sverige som anklagats för småskalig korruption (men som ivrigt hävdar sin oskuld) visar forskarna hur heder fortfarande fungerar som ett synnerligen verksamt ideal i vår samtid. Att kunna se sig själv i spegeln och möta andra i vardagen utan att betraktas som ohederlig visar sig vara viktigare än ekonomisk och juridisk status.

De anklagade framhåller att anklagelserna utgjorde dramatiska vändpunkter i deras liv och att åtgärderna mot dem var förnedrande och oproportionerliga. De återger i detalj kritiska händelser i sin kamp för upprättelse. Vissa använder medier för att torgföra en kontrasterande verklighetsbeskrivning, andra "ligger lågt" och bedriver kampen på andra arenor: i privatlivet, arbetslivet, lokalsamhället.

-- Det som tidigare inte framkommit i forskningen är hedersberättelserna hos de anklagade, säger professor Malin Åkerström, huvudförfattare till artikeln. Man försöker med alla till buds stående medel framhäva sin flit och trofasthet, sin rekorderlighet och pålitlighet. Det visar hur befläckande korruptionsanklagelsen har blivit i samhället. Anklagelsen riskerar att smutsa ned människors sociala anseende. Därför blir det oerhört viktigt att på olika sätt bemöta den.

Studien belyser den styrka som dagens antikorruptionsklimat besitter, där minsta gåva eller transaktion i princip kan misstänkliggöras. Forskarna menar att Sverige är ett exempel på ett samhälle där åtskilliga småskaliga och diskreta handlingar som tidigare betraktades som gentjänster, vänskapsband eller arbetsrutiner i stigande grad kommit att definieras som korrupta, både juridiskt och moraliskt. Det hänger ihop med allmänt ökad social kontroll och kan få påtagliga konsekvenser i människors vardagliga samspel.

-- Människor lever fortfarande mångbottnade liv, säger Malin Åkerström, där vänskap, tacksamhet och arbetsliv delvis vävs samman. Det krockar ibland med en strikt anti-korruptiv moral, den så kallade mutblicken.