Meny

Javascript verkar inte påslaget? - Vissa delar av Lunds universitets webbplats fungerar inte optimalt utan javascript, kontrollera din webbläsares inställningar.
Du är här

Ny forskning visar var i hjärnan de tidigaste Alzheimer-tecknen uppstår

Forskare vid Lunds universitet visar för första gången på ett övertygande vis var i hjärnan de tidigaste tecknen på Alzheimers sjukdom uppstår. Upptäckten har förutsättningar att bli betydelsefull för den fortsatta Alzheimerforskningen samtidigt som den bidrar till förbättrad diagnostik.
alzheimer
Bilden visar var i hjärnan de tidigaste tecknen på Alzheimers sjukdom uppträder genom ansamling av proteinet β-amyloid. Övre bilderna visar ett tvärsnitt rakt genom hjärnan medan bilderna nedan visar hjärnan från utsidan.

De inledande förändringarna i hjärnan vid Alzheimers sjukdom uppstår genom inlagring av proteinet  β-amyloid (beta-amyloid). Den tar sin början 10-20 år före de första märkbara symtomen hos patienten. I Nature Communications presenterar nu en forskargrupp från Lunds universitet resultat om var i hjärnan* som den inledande ansamlingen av β-amyloid uppstår. Det är i hjärnans inre delar på platser som till stor del sammanfaller med ett av hjärnans viktigaste funktionella nätverk, det som brukar kallas default mode-nätverket.

– Det är en stor pusselbit i Alzheimerforskningen som nu faller på plats. Tidigare har vi inte känt till var i hjärnan sjukdomens tidigaste stadier kan avläsas. Nu vet vi vilka delar av hjärnan vi ska sätta under lupp för att så småningom även kunna förklara varför sjukdomen uppstår, förklarar Sebastian Palmqvist, docent vid Lunds universitet och läkare vid Skånes universitetssjukhus.

Default mode-nätverket är ett av flera nätverk som vart och ett har olika funktioner i hjärnan. Det är som mest aktivt när vi befinner oss i ett vaket vilotillstånd utan att interagera med omvärlden, som t.ex. när man dagdrömmer. Nätverket tillhör hjärnans mer avancerade. Bland annat bearbetar och kopplar det samman information från lägre system.

Studien genomfördes i samarbete Michael Schöll biträdande lektor vid Göteborgs universitet och professor William Jagust vid University of California och bygger på data från mer än 400 personer i USA med förhöjd risk att utveckla Alzheimer, samt ungefär lika många deltagare från det svenska forskningsprojektet BioFINDER. Alla deltagares hjärnstatus följdes upp under två års tid, och jämfördes med en kontrollgrupp utan Alzheimertecken.

Ökat fokus i diagnostik
En stötesten i forskningsvärlden har varit svårigheten att i förväg ta reda på vilka individer som senare i livet riskerar att utveckla demens, för att därefter kunna följa dem i vetenskapliga studier. Forskargruppen vid Lunds universitet har därför utvecklat en unik metod för att tidigt identifiera vilka personer som börjar ansamla β-amyloid och är i riskzonen.

Metoden kombinerar mätvärden dels från ett s.k. ryggvätskeprov, dels från bildtagning av hjärnan med PET-kamera. Ryggvätskeprovet och bilderna ger tillsammans värdefull information om hjärnans benägenhet att ansamla β-amyloid.

Förutom att fungera som en färdriktningsvisare för kommande forskningsstudier om Alzheimers sjukdom skapar de nya resultaten även klinisk nytta:

– När vi nu vet var Alzheimers sjukdom startar kan vi förbättra diagnostiken genom att tydligare koncentrera oss på dessa delar av hjärnan, till exempel vid medicinska bildundersökningar med PETkamera, berättar Oskar Hansson, professor vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.

Hjärnpåverkan ska undersökas närmare
Trots att de för omgivningen första märkbara symtomen på Alzheimer kommer långt senare visar den aktuella studien att hjärnans kommunikationsaktivitet förändras redan i samband med den tidiga inlagringen av β-amyloid. Hur och med vilka konsekvenser ska forskargruppen undersöka i kommande forskning.

* De områden som främst är berörda är precuneus, posteriora cingulum samt medial orbitofrontal kortex, med en viss överlappning till anteriora cingulum.

Studien har finansierats av bl.a. Europeiska forskningsrådet (ERC), Vetenskapsrådet (VR), Alzheimerfonden och Region Skåne( genom s.k. ALF-medel

Björn Martinsson

Kontakt

Sebastian Palmqvist, docent vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet, samt läkare vid neurologiska kliniken på Skånes universitetssjukhus, 0708-76 33 68, sebastian.palmqvist [at] med.lu.se

Oskar Hansson, professor vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet och överläkare vid minneskliniken på Skånes universitetssjukhus, 072-226 77 45, 040-33 50 36, oskar.hansson [at] med.lu.se

Michael Schöll, doktor i medicinsk vetenskap vid Institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet samt biträdande lektor vid Wallenberg centrum för molekylär och translationell medicin, Göteborgs universitet, 031-342 10 00, michael.scholl [at] gu.se

Publikation, Nature Communications

Earliest accumulation of β-amyloid occurs within the default-mode network and concurrently affects brain connectivity”,
Förf: Sebastian Palmqvist, Michael  Schöll, Olof  Strandberg, Niklas  Mattsson, Erik  Stomrud, Henrik  Zetterberg, Kaj  Blennow, Susan  Landau, William  Jagust och Oskar  Hansson.
Nature Communications, publicerad online 31 oktober 2017. doi:10.1038/s41467-017-01150-x

Box 117, 221 00 LUND
Telefon 046-222 00 00 (växel)
Telefax 046-222 47 20
lu [at] lu.se

Fakturaadress: Box 188, 221 00 LUND
Organisationsnummer: 202100-3211
Om webbplatsen