Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny måltavla för prostatacancer

Sajid
S K Azharuddin Sajid

Proteinet Wnt5a som i tidigare forskning kopplats till bl.a. bröstcancer, malignt melanom och tjocktarmscancer kan ha en roll även vid prostatacancer. Prostatatumörceller med förhöjd halt av WNT5a har mindre benägenhet att sprida sig, visar ny forskning.

Forskningen presenteras i en ny avhandling av S K Azharuddin Sajid, doktorand på avdelningen för urologisk cancerforskning i Malmö som är en del av Lunds universitets institution för kliniska vetenskaper i Malmö.

Den nya kunskapen kan bland annat komma till nytta vid prognosbedömning av prostatacancer. De metoder som används idag leder till en överbehandling av män eftersom det inte säkert går att bedöma om tumören är aggressiv eller ”snäll”.

- Vi kom fram till att risken för återfall efter prostatacanceroperation är minskad om tumörcellerna innehåller hög halt av proteinet Wnt5a. Därför är Wnt5a en tänkbar markör för hur aggressiv en prostatatumör är, förklarar S K Azharuddin Sajid.

Opererade män vid SUS i Malmö underlag

Studien bygger på vävnadsprover från drygt 500 män som opererats för prostatacancer vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. Iakttagelsen är tydligast hos de män som hade mildare former av prostatacancer, alltså den kategori där problemet med överbehandling är störst.

- Våra laboratoriestudier har bekräftat att när prostatacancerceller inte kan upprätthålla produktionen av Wnt5a så är de mer benägna att sprida sig. Detta stämmer väl överens med en ökad risk för återfall efter prostataoperation, berättar Anders Bjartell, professor i urologi vid Skånes universitetssjukhus, som är handledare till S K Azharuddin Sajid.

Nu arbetar gruppen vidare för att ytterligare klarlägga eventuella samband vid mer aggressiva typer av prostatacancer. Eftersom dessa diagnoser är ovanligare behövs ett större patientunderlag än i de första studierna.

De nya rönen är resultatet av ett samarbete mellan två forskargrupper i Malmö med inriktning på urologisk cancerforskning (Anders Bjartell) respektive experimentell patologi (Tommy Andersson) och resultaten är i linje med vad som framkommit vid tidigare studier kring Wnt5a och bröstcancer.

Många år av forskning kring Wnt5a

Forskargruppen inom experimentell patologi har, under ledning av professor Tommy Andersson, forskat kring proteinet i mer än tio år med inriktning på bl.a. bröstcancer.  Det finns nu långt framskridna planer på att prova Wnt5a för behandling av cancer på patienter. Eftersom det inte är lämpligt att ge hela proteinet har forskargruppen utvecklat en liten peptid som är avsedd för behandling, Foxy5. Peptiden härmar egenskaperna hos Wnt5a och är en framtida läkemedelskandidat.

Forskarna anser nu att det är värt att prova om Foxy5 även går att använda för att behandla prostatacancer. I ett första steg måste en rad förberedande studier genomföras, och därefter kan det, beroende på resultaten, bli aktuellt med kliniska prövningar.

- Det är den omfattande forskning kring Wnt5a inom Tommy Anderssons grupp här i Malmö som har banat väg för studierna på prostatacancer. Det har varit spännande att tillsammans undersöka vilken roll Wnt5a har vid prostatacancer med tanke på att det har visat sig vara ett viktigt protein i andra cancersjukdomar. Projektet är ett bra exempel på vikten av att experimentell och patientnära forskning möts, säger Anders Bjartell.

S K Azharuddin Sajid är doktorand vid institutionen för kliniska vetenskaper i Malmö, Lunds universitet. Den 10 oktober disputerade han på avhandlingen ”Role of Wnt5a in Prostate Cancer”.

Björn Martinsson

FAKTA PROSTATACANCER

Prostatacancer är en av de allra vanligaste cancerformerna som drabbar ca 10 000 svenska män varje år.  Trots omfattningen och sjukdomens allvarlighetsgrad saknas ännu förebyggande behandlingsalternativ och ett problem är att man inte kan skilja mellan mer beskedliga och aggressiva tumörer på ett tidigt stadium.

PSA-testet är ett enkelt blodprov som ofta leder till utredning men tyvärr är PSA provet en alltför trubbig metod som inte alltid kan skilja mellan långsamväxande och aggressiva tumörformer.  Det är en utbredd uppfattning att det många män låter sig opereras i onödan, med risk för olika negativa biverkningar.

Bland dem som behandlas med kastrering vid svårare former av prostatacancer återkommer sjukdomen ofta inom några år och då finns bromsmediciner men ingen direkt botande behandling att erbjuda.

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.