Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ny studie inifrån Arbetsförmedlingen: ”Vi bara lyder”

Sociologen Roland Paulsen har ägnat ett år åt att sitta med på Arbetsförmedlingens internmöten och intervjua arbetsförmedlare och arbetslösa. I en ny bok ”Vi bara lyder – en berättelse om Arbetsförmedlingen” beskriver han hur Arbetsförmedlingen gått från en annonsbyrå för lediga jobb till att alltmer syssla med kontroll av arbetslösa.

För ett år sedan tillsatte alliansregeringen en utredning för att se över Arbetsförmedlingens verksamhet. När regeringen bytte färg lades utredningen ner. Men frågorna kvarstår beträffande Sveriges minst omtyckta myndighet. Förmedlar Arbetsförmedlingen alls några jobb? Varför har våldet mot arbetsförmedlarna ökat drastiskt de senaste åren? Och hur är det för arbetsförmedlarna själva att administrera åtgärder som fas 3? Roland Paulsen, sociolog på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet, ger svar i sin nya bok.

- Arbetsförmedlingen har ett namn som inte speglar dess verksamhet. En arbetsförmedlare förmedlar i snitt knappt ett osubventionerat jobb i månaden. Det som en gång var Arbetsförmedlingen, annonsverksamheten, har automatiserats och kräver bara en handfull anställda. Att Arbetsförmedlingen i dag har 13000 anställda och ständigt växer beror på att myndigheten blivit till mer av ett kontrollorgan, säger han.

Enligt Paulsen beror ökningen av kontroll och administration dels på att arbetslösheten stadigt ökat under de senaste decennierna och dels på föreställningen att de arbetslösa måste aktiveras för att få jobb. I dag spenderar staten årligen 21 miljarder på att förse företag med gratis arbetskraft.

- Det motsvarar ungefär en tredjedel av budgetposten för utbildning och forskning. Det märkliga är att dessa aktiveringsåtgärder inte verkar vara till någon större nytta för de arbetslösa. Funktionen är snarare att se till att de arbetslösa inte blir alltför bekväma i sin arbetslöshet. Därför behåller man åtgärderna trots att de alla antingen har problemet att de tränger ut riktiga jobb, eller att de är komplett meningslösa.

I boken intervjuas bland andra förre arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin som öppet erkänner att fas 3 var ett misslyckande. Paulsen påpekar att Socialdemokraterna valt att ha kvar den kritiserade åtgärden i brist på andra alternativ.

- Det är ett tydligt bevis på att i princip alla partier delar grundsyn på åtgärdernas mening. Det skulle inte vara svårt att upphäva tvånget för arbetslösa att gå till fas 3. Ändå vill Socialdemokraterna och Miljöpartiet fortsätta med vad de själva kallat för en ”förnedrande massåtgärd”.

Paulsen tror att hoten och våldet mot arbetsförmedlarna kommer att fortsätta öka.

- De arbetslösa blir å sin sida mer och mer förtvivlade. Mellan 2010 och 2014 mer än fördubblades exempelvis självmordshoten. Arbetsförmedlarna blir å sin sida lätt cyniska och desillusionerade. En vanlig föreställning bland arbetsförmedlarna jag talade med var att de långtidsarbetslösa är lågbegåvade på ett eller annat vis. Den åsikten finns även representerad bland politiker och debattörer numera. Det är en farlig föreställning som saknar vetenskapligt stöd. Tyvärr tror jag att den kan bli vanligare i takt med att jobben försvinner.

Kontakt

Kontaktuppgifter:

Roland Paulsen, sociolog på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

E-post: roland.paulsen@fek.lu.se, tel. 073-783 93 37

Länk till boken: http://www.bokforlagetatlas.se/bok/vi-bara-lyder

Kategorier

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.