Resultaten publiceras nu i New England Journal of Medicine, NEJM, och samtidigt är flera av forskarna bakom studien på plats i USA för att presentera de nya rönen vid American Heart Associations möte i Dallas/Late Breaking Clinical Trials Session. Resultaten kommer därefter att presenteras på flera internationella möten.
Den metod, nedkylning av kroppen och hjärnan till 33 grader, som idag är praxis världen över för behandling av hjärtstillestånd har sitt ursprung i två kliniska studier publicerade 2002, också de i NEJM.
Den nu aktuella studien har pågått mellan 2010 och 2013, har genomförts på 36 sjukhus i tio länder i Europa och i Australien och omfattar 950 patienter. Huvuddelarna i studien var att dels undersöka den optimala temperaturen för hypotermibehandling av hjärtstilleståndspatienter, dels undersöka de överlevandes neurologiska funktion och livskvalitet efter utskrivning från sjukhus.
- Våra resultat visar att det är lika effektivt – både för överlevnad och återhämtning av neurologisk funktion - att fokusera på att undvika febern som följer med hjärtstoppet. Vi behöver alltså inte kyla ner kroppen och hjärnan till 33 grader. Detta är naturligtvis viktigt eftersom nedkylning till lägre temperaturer medför större risker för infektion, blödning och andra biverkningar, säger Niklas Nielsen, läkare vid Helsingborgs lasarett, forskare vid Lunds universitet och försteförfattare till den aktuella studien.
Patienter som kommer till sjukhus med hjärtstillestånd får intensivvårdsbehandling med nedkylning och respiratorvård. Cirka hälften av dessa överlever. Det dagliga livet fungerar rätt väl för de som överlever, men cirka 30 procent av hjärtstoppspatienterna har nedsättningar i sin kognitiva förmåga med exempelvis försämrad minnesfunktion.
- Hittills har dessa personer inte haft någon självklar plats i vården för rehabilitering och en av våra viktigaste uppgifter är att identifiera dessa patienter och skräddarsy rehabiliteringsbehandling för dem. Medianåldern för hjärtstopp är drygt 60 år och det är ganska många yngre som drabbas. Rehabiliteringsvård kan för enskilda betyda skillnaden mellan att kunna återgå till sitt arbete eller förbli sjukskriven, säger Niklas Nielsen.
Forskarna planerar nu att analysera patientunderlaget ännu mer ingående för att se om det kan finnas vissa patientgrupper som ändå kan ha nytta av nedkylning till 33 grader och om det finns effekter på mer detaljerad kognitiv nivå.
Studien som letts av forskare verksamma vid Lunds universitet samt Helsingborgs lasarett och Skånes universitetssjukhus - Niklas Nielsen, Hans Friberg, Tobias Cronberg, och David Erlinge - tillsammans med en internationell styrgrupp, är den hittills största inom intensivvårdssammanhang på hjärtstopp och har drivits som ett internationellt projekt där forskare och läkare från 36 sjukhus i 10 länder medverkat. I Sverige har sjukhus i Region Skåne, Västra Götaland, Östergötland, samt Karlstad, Stockholm och Örebro deltagit.
Forskningsprojektet har bland annat medfört ett stärkt samarbete med Rigshospitalet i Köpenhamn och resulterat i en centrumbildning mellan Lunds universitet, Skånes universitetssjukhus, Helsingborgs lasarett och Region Huvudstaden i Köpenhamn.
Studien
Titel: Targeted Temperature Management Cardiac Arrest
Författare: Niklas Nielsen, Jørn Wetterslev, Tobias Cronberg, David Erlinge, Yvan Gasche, Christian Hassager, Janneke Horn, Jan Hovdenes, Jesper Kjaergaard, Michael Kuiper, Tommaso Pellis, Pascal Stammet, Michael Wanscher, Matt P. Wise, Anders Åneman, Nawaf Al-Subaie, Søren Boesgaard, John Bro-Jeppesen, Iole Brunetti, Jan Frederik Bugge, Christopher D Hingston, Nicole P. Juffermans, Matty Koopmans, Lars Køber, Jørund Langørgen, Gisela Lilja, Jacob Eifer Møller, Malin Rundgren, Christian Rylander, Ondrej Smid, Christophe Werer, Per Winkel, and Hans Friberg for the TTM Trial Investigators
Kontakt:
Niklas Nielsen, överläkare och forskare, Helsingborgs lasarett och Lunds universitet, + 46 70-889 97 70, Niklas [dot] Nielsen [at] med [dot] lu [dot] se (Niklas[dot]Nielsen[at]med[dot]lu[dot]se)
Presskontakt: Katrin Ståhl, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet, 046-222 0131, 0725-279797
Kort bakgrund
Upprinnelsen till den omfattande studien är den kritik mot de två studierna som framfördes redan vid publiceringen 2002. Den kritik som framförts och som även Niklas Nielsen och hans kollegor i Lund instämde i gällde att:
* metoden var inte tillräckligt väl utprovad på ett brett patientunderlag och för alla patientgrupper
* det prövades inte om effekten av behandlingen var en effekt av att man tog bort febern eller om det var en effekt av själva nedkylningen
Katrin Ståhl