Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nya miljöstöd kan minska fosforläckage till Östersjön

Algblomning i Östersjön.
Algblomning i Östersjön. Foto: Kustbevakningen

Mindre fosforläckage – större vinst för lantbrukaren. Att ersätta dagens åtgärdsbaserade stöd till skyddszoner med ett resultatbaserat system ger både positiva miljöeffekter och lägre samhällskostnader, visar en ny studie från Ekonomihögskolans och SLU:s forskningscentrum AgriFood Economics Centre i samarbete med Centrum för miljö- och klimatforskning vid Lunds universitet.

Fosforläckage från jordbruket bidrar till dålig vattenkvalitet och minskad biologisk mångfald genom övergödning av Östersjön. För att minska läckaget ges ersättning till lantbrukare för skapande av skyddszoner längs vattendrag och sjöar.
– Skyddszoner är remsor av åkermark som inte brukas, säger forskaren William Sidemo Holm, författaren till studien. När regnvatten rinner från åkern mot till exempel ett vattendrag silar skyddszonens växter ut jorden från regnvattnet och hindrar fosfor från att nå Östersjön. 

Dagens miljöstöd till skyddszoner baseras på deras storlek och ges även om zonerna inte minskar fosforläckaget alls. Vad forskarna nu föreslår är att istället basera stödet på hur mycket skyddszonen minskar läckaget.
– Vår forskning visar att ett nytt så kallat resultatbaserat stödsystem minskar läckaget uppt till åtta gånger mer än det nuvarande åtgärdsbaserade systemet, givet att det utbetalda stödet är lika stort.

Skillnaderna mellan stödsystemen uppkommer för att dagens system inte ger ekonomiska incitament att placera skyddszonerna på ett optimalt sätt för att minska läckaget. Det föreslagna systemet belönar lantbrukaren för att anlägga skyddszoner där de har störst effekt.
– Förutom att våra föreslagna miljöstöd är mer effektiva skapar de även ett mindre produktionsbortfall, och därmed lägre kostnader för lantbrukaren, eftersom mindre mark behövs till skyddszoner när de placeras på bästa ställe.

Resultatbaserade miljöstöd ses som svåra att införa eftersom det kan vara dyrt att mäta resultaten. Att mäta fosforläckaget på varje gård skulle exempelvis bli mycket kostsamt. I det här fallet kan man dock undvika sådana kostnader då fosforläckaget kan simuleras med hjälp av datormodeller.
– Alla data som krävs för simulering på gårdsnivå är redan tillgängliga. Därför är ett resultatbaserat stödsystem fullt genomförbart. Vi hoppas att den här nya formen av miljöstöd kan bidra till att göra Östersjön renare och till att minska kostnaderna för miljöåtgärder för lantbruket.

AgriFood Economics Centre

AgriFood Economics Centre samlar forskare från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Här kan du läsa rapporten: ”Resultatbaserade ersättningar för miljöåtgärder – fallet skyddszoner”

Kontakt

Frågor kan ställas till William Sidemo Holm: 046-222 86 33 eller 070-795 94 98

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.