Den så kallade ”Muffinsstudien” rönte stor uppmärksamhet när den kom 2014. Deltagarna hade i genomsnitt ätit tre muffins varje dag i sju veckor. Hälften fick muffins bakade på mättat fett (palmolja) och andra hälften muffins med fleromättat fett (solrosolja). Kolhydrat- och proteininnehållet var lika i alla muffins, endast typen av fett skilde dem åt.

I samarbete med Ulf Risérus vid Uppsala universitet som ledde den stora muffinsstudien har Charlotte Ling vid Lunds universitet nu studerat epigenetiska förändringar i fettväven hos deltagarna, i biopsier tagna före och efter projektets genomförande. Resultatet visar att mer än 3000 gener (av människans ca 25 000) hade ändrat epigenetiskt mönster beroende på om deltagarna åt mättat eller fleromättat fett.

- Vi tror att de epigenetiska förändringarna vi såg, beroende på vilket fett man åt, skulle kunna bidra till skillnaderna i fettlagringen och där det mättade fettet har mer negativa effekter, säger professor Charlotte Ling.

Det epigenetiska mönstret som leder till förändrat genuttryck, består av molekyler, sk metylgrupper, som sätter sig på generna och påverkar genernas funktion.

- Vi har tidigare visat att träning kan påverka det epigenetiska mönstret i fettväven. Dessa fynd styrker det faktum att vi med våra kostval och vår livsstil kan påverka vår hälsa, säger Charlotte Ling.

Även Ulf Risérus finner resultaten mycket intressanta:

- Det är fascinerande att fleromättat fett tycks ha helt andra molekylära effekter än mättat fett, effekter som i sin tur kan tänkas inverka både på kroppens fettinlagring och på ämnesomsättning.

- Fleromättade fetter av den typ som finns i solrosolja har nyligen knutits till en förbätttrad sockeromsättning i kroppen i jämförelse med mättade fetter. Det skulle nu vara intressant att ta reda på om de epigenetiska effekterna av fleromättat fett kan vara inblandade i en förbättrad sockeromsättning, avslutar Ulf Risérus.

Sara Liedholm