Åderförkalkning är en av de sjukdomar som i stora delar av världen orsakar många fall av för tidig död.

För sex år sedan började en handfull forskare vid Lunds universitet att intressera sig för hur det kan bli lättare att känna igen instabila plack – det vill säga fettinlagringar i blodkärlen som i värsta fall brister och leder till hjärtattack eller stroke.

När Tobias Erlöv, som vid tidpunkten var doktorand i biomedicinsk teknik vid Lunds Tekniska Högskola, upptäckte att det finns en tämligen enkel matematisk beräkning som kan användas för att tolka ultraljudsignalen och därmed lista ut om det rör sig om farligt eller ofarligt plack i halspulsådern, blev forskarna delvis överraskade.

I dagsläget opereras kärl om blodflödet hämmas i alltför hög grad och om placken är för stora. Men om plack är instabilt eller inte kan inte avgöras endast genom att se till flödeshastighet och storlek – viktigare att veta är vilken typ av celler det rör sig om.

Förenklat kan man säga att ofarliga plack består av bindväv och glatt muskulatur. De farliga placken består däremot av fett – lipider – och makrofager. I instabila plack förekommer också blödningar.

– Vi har visat att det finns ett starkt samband mellan förändring i centerfrekvensen och storleken på de reflekterande partiklarna. Ju mer av de farliga ämnena, desto större så kallat centerfrekvensskifte, säger Tobias Erlöv, som idag fortsätter sin forskning vid Institutionen för Biomedicinsk teknik.

Metoden kan bli användbar för att identifiera patienter som löper risk för akuta hjärt- och kärlsjukdomar, men också för att följa upp efter operationer där plack redan har tagits bort.

Framöver kommer ultraljudsundersökningar av halspulsådern leda till att det i vissa fall går att operera tidigare, i andra fall kan operationer helt undvikas.

Hjärt- och kärlsjuka, liksom diabetiker som riskerar dessa sjukdomar, är grupper som kan ha nytta av den nya och träffsäkra metoden.

– Med ultraljud är det möjligt att screena en större population, och det betyder i sin tur att livshotande hjärt- och kärlsjukdomar går att känna igen i ett tidigare stadium, säger Magnus Cinthio, universitetslektor i biomedicinsk teknik och en av de forskare som lett arbetet.

– En annan fördel är att metoden inte är dyr och att den är helt ofarlig för patienter, säger Tobias Erlöv.

Innan innovationen kan fångas upp av ultraljudstillverkare och användas inom vården krävs större utvärderingar. Sådana är redan på gång inom bland annat det europeiska forskningssamarbetet Summit, där 1 500 patienter för närvarande undersöks.